- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:484

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hellberg, Karl Mauritz Bernhard - Hellens, Carl Niklas von - Hellqvist, Carl Gustaf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

allenast på det bestämdaste stodo i strid mot den
konventionella moralen, utan nog ock voro direkt
afsedda att stöta densamma för hufvudet. I Uppsala
uppstod ock en våldsam storm öfver det
skedda, som bl. a. ändade i att mindre akademiska
konsistoriet ådömde Verdandis styrelsemedlemmar
varning, för det de ej »uppmanat ordföranden
att afbryta» misshagliga yttranden och
H. därjämte förklarades obehörig att komma i
besittning af akademiskt stipendium. På detta
sätt »stämplad», ansåg H. utsikterna å lärarebanan,
åt hvilken han ursprungligen tänkt ägna
sig, betydligt förmörkade och reflekterade i stället
1888 på honom erbjudet anbud att ingå i Karlstads-Tidningens
redaktion. 1890 blef han redaktör
och utgifvare för samma tidning, hvilken
under hans ledning kommit att intaga en rangplats
bland den svenska pressen, tack vare såväl
sina talangfulla inlägg i snart sagdt alla dagens
frågor som den orädda konsekvens och själfständiga
individualitet, hvarmed den ständigt förfäktat
sin mening, äfven när densamma stått i
strid med i öfrigt nära meningsfränders.

Den i Värmland lifliga rösträttsrörelsen torde till icke
ringa del vara att tillskrifva H:s eldiga och entusiasmerande
föredrag, hvilka så mycket mindre
kunnat förfela sin sak, som de framförts af en
man med H:s aktningsbjudande personlighet, tydligen
genomträngd af den varmaste tro på sin
saks rättvisa. H. var ock vice ordf. i 1893 och
1896 års »folkriksdagar».

Efter landtmannapartiernas
»sammanslagning» 1895 var H. en
af de ifrigaste talemännen för, att de frisinnade
icke utan vidare skulle finna sig i att låta sådant
passera, utan i stället väcka till lif ett folkparti,
som skulle representera de frisinnade tendenserna.
Ett sådant kom ock till stånd 1895, men ehuru
detsamma vid 1896 års val ej nådde den framgång,
man önskat, underminerades dock genom
denna valkampanj, i hvilken H. på sin ort tog
särdeles verksam del, i icke oväsentlig mån landtmannapartiets
position, och tre år därefter var
marken mogen för det »liberala samlingspartiets»
bildande.

1901 var H. en af de främsta kämparna
för att det då framlagda härordningsförslaget
borde utan komplement af vissa af de frisinnade
begärda reformer antagas af riksdagen
på grund af den yttre situationen. Sedermera
har han med stor ifver tagit till orda för, att
en eventuel reform icke må gå af för mindre än
rösträtt åt alla myndiga män, äfven om densamma
endast kan erhållas i sammanhang med en
graderad skala.

H., hvilken sedan 1899 tillhör
Karlstads stadsfullmäktige och flera gånger
ifrågasatts till riksdagsman, är sedan 1897 gift
med fil. kandidaten Gerda Lundberg.


Hellens, Carl Niklas von, naturforskare. Född
i Tavastland d. 1 aug. 1745. Föräldrar: regementsskrifvaren
Carl Hellenius och Brita Katarina
Strandéen
.

Sedan H. vid Åbo universitet
vunnit den filosofiska graden 1872 och s. å. blifvit
förordnad till docent i kemi och zoologi, begaf
han sig 1774 till Uppsala, för att studera under
Linné. Vid detta lärosäte aflade han de vanliga
profven för medicinska graden, och sedan han
vid Serafimerlasarettet i Stockholm äfven tillägnat
sig någon praktisk öfning i läkarekonsten, återvände
han till Åbo, hvarest han, på Linnés förord,
1778 utnämndes till den då nyss inrättade
medicinska adjunkturen och därmed förenad
demonstrationstjänst i botanik. Frånvarande promoverad
till medicine doktor i Uppsala 1780,
förordnades han vid Åbo universitet s. å. till e. o.
hist. natural. professor och utnämndes 1793 till ord.
professor i ekonomi. Under hans tjänstetid och
genom hans nitiska medverkan ordnades universitetets
botaniska trädgård, hvarjämte han verksamt
bidrog till upprättandet af Finska hushållningssällskapet,
hvars ordförande han blef 1809.

Ledamot af Vet.-akad. i Stockholm och Collegium
medicum i Åbo; adlad med namnet von
Hellens
.

Död d 16 jan. 1820.

Hans tryckta skrifter utgöras, utom af akademiska disputationer,
af åtskilliga uppsatser. Ett örtsläkte
Hellenia bevarar minnet af hans namn.

Gift 1783 med Anna Charlotta von Mell.


Hellqvist, Carl Gustaf, historiemålare. Född
d. 15 dec. 1851 på Kungsör där
fadern var skomakare.

Vid tolf års ålder kom H. till Stockholm,
där han studerade under
Ahlgrensson, tills han 1867 blef
elev å Konstakademien. Fattigdom
och umbäranden voro hans
följeslagare under de kommande
åren. I elfva år gick han på akademien, försörjande
sig men att teckna illustrationer på trä till
böcker och tidskrifter, och täflade uthålligt om
akademiens pris med de gifna ämnena Ebba Brahe
vid fönsterrutan
, 1871, Gustaf Adolfs lik påträffas
efter slaget vid Lützen
, 1872, Asa-Tor
sårar sin son Svade
, 1873, Moses utsättande,
1874, och Gustaf Vasa anklagar Peder Sunnanväder
inför domkapitlet i Västerås
, 1875, hvarmed
han vann den k. medaljen. Han reste s. å.
till Paris, där han målade Ludvig XI i sin lustgård,
1876, i Göteborgs museum. 1878 erhöll
han resestipendiet och begaf sig till Tyskland,
där han slutligen slog sig ned i München, men
för den skull icke glömde bort Paris. Med
färska intryck från världsutställningen därstädes
målade H. 1879 Peder Sunnanväders och mäster
Knuts skymfliga intåg i Stockholm 1526
, utförd
i fria luften, djärft komponerad, bredt och saftigt
målad. Hans nästa taflor voro Sten Sture d. y:s
död
, 1880, mindre en historiemålning än en duktig
stämningsstudie, införlifvad med Nationalmuseum,
och Valdemar Atterdag brandskattar Visby,
1881, som på följande års intern. konstutställning
i Wien belönades med guldmedalj och inköptes
för 19,000 gulden till utställningslotteriet, men
då den ej hämtades af vinnaren, utställdes i Paris
1883 och s. å. i Berlin, samt 1891 inköptes af
grosshandl. F. Bünsow och skänktes till Nationalmuseum.
H. målade vidare Disputationen mellan
Olaus Petri och Peder Galle
, Paris 1883,
som inköptes till Stockholms högskolas lotteri
och af vinnaren skänktes till Nationalmuseum,
och Förskjuten, Paris 1884, i Nationalgalleriet i
Berlin. H. vistades sedan ett år hemma i Sverige,
där han, som 1883 blifvit led. af Konstakademien,
förordnades till vice professor och målade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/a0484.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free