- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:499

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hillberg, Carl Vilhelm Emil - 1. Hilleström, Per - 2. Hilleström, Carl Peter - Hirsch, Abraham

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

de Septmonts</i> i »Främlingen» visade en utmärkt
skapelse. »Han gjorde hertigen till en tölp,
dryg, odräglig, örfilstäck, feg, ett kräk, som
förde en världsmans tal på tungan, men bar
en underklassuslings hjärta bakom skjortbröstet.»
1879 öfvergick H. till den k. scenen, ledde
hösten 1880 ett eget teaterföretag i Göteborg,
ingick 1881 åter vid Nya teatern, bröt kontraktet
1882 och uppträdde i Göteborg samt
Helsingfors och Kristiania 1883–84, var ånyo
1884–86 vid Nya teatern, engagerades sistnämnda
år vid Dramatiska teatern, tills han 1897
tog anställning hos direktör Ranft för att 1901
under en tid beresa landsorten med ett eget, af
nästan idel ungdomar bestående sällskap, som
skulle ledas enligt säregna principer. Sedan
detta företag ömkligt gått under, har H. en kort
tid 1902 uppträdt å Olympiateatern i Stockholm,
gasterat i Finland samt företagit uppläsningar.

Bland det stora antal roller H. utfört märkas:
Jago i »Othello», Gerdt i »Mäster Olof», Risto
i »Arbetarens hustru», Cassius i »Julius Cæsar»,
Brand, Pontus Bark i »Sanna kvinnor», d:r
Stockman
i »En folkets fiende», Brendel i »Rosmersholm»,
Krogstad i »Ett dockhem», don
Manuel
i »Galeotto», Giulio i »Stulen lycka»,
Samsthanaka i »Vasantasena», Macbeth, Shylock,
Petruchio
i »Så tuktas en argbigga», Thile
i »Af fri vilja», bisp Nicolas i »Kungsämnena»,
Tartuffe, grefve Gyllensköld i »Moln», grefve
Rudenfält
i »Skandalen i natt», fadern i »Familjelycka»,
Kampe i »Nya systemet», Repholdt i »Ett
besök», Jensen i »Familjen Jensen», magister
Brus
i »Blommor i drifbänk», titelrollen i Strindbergs
»Gustaf Vasa», o. s. v.

Af här anförda
förteckning framgår H:s utomordentliga mångsidighet,
och då han i alla genrer utfört gestalter,
helt och hållet olika hvarandra och hvar och en
lefvande sitt individuella lif, kan H. väl kallas
den främste svenske skådespelaren i våra dagar.
Af naturen begåfvad med en djup, malmfylld
röst, en ståtlig figur och ett ansikte, som i ovanlig
grad lämpar sig till maskering, förstår H.,
icke sällan genom vissa belysande smådrag, att,
antingen han spelar i det högre dramat, eller i
borgerliga, allvarliga eller glada stycken, visa
slående sanna karaktärer.

H. har äfven försökt
sig som publicist och utgaf 1885 den radikala
veckotidningen »Stockholm».

Gift med Augusta Elisabet Thulin.


1. Hilleström, Per, historie- och genremålare.
Född i Väddö prästgård i Roslagen
d. 18 nov. 1732. Föräldrar:
löjtnanten Per Hilleström
och Charlotta Green.

Såsom fattig gosse kom H. till
Stockholm, där han, för att framdeles
blifva dekoratör vid slottsbyggnaden,
undervisades i teckning
af Taraval och Hårleman.

Sedan han
af en landskapsmålare Korn inhämtat någon
kännedom om färgblandning, sattes han 1745 af
Hårleman i lära hos en fransman Duru för
att lära hautelisse-väfnad, och skickades 1757
till Paris för att fullkomna sig i detta yrke.
Denna Parisvistelse blef bestämmande för hans
framtid, i det han där beslöt fatta penseln i
stället för väfskeden och tog undervisning i
målarkonsten af framstående konstnärer. Efter
tvenne års frånvaro nedsatte han sig åter i Stockholm,
där hans rykte ganska hastigt växte. H.
blef 1773 ledamot af konstakademien, 1794 professor
i teckning och, efter Masreliez:s frånfälle, direktör
därstädes 1810.

H. dog i Stockholm d. 13 aug. 1816.

H:s konstnärliga betydelse består
däruti, att med honom genremålningen inkom
och rotfäste sig i Sverige. Han är i detta hänseende
den förnämste representanten af Gustaf
III:s tidehvarf och till och med långt efter detsamma.
Kanske mer för sin konstriktning, än
sin talang, var H. den mest anlitade af Gustaf
III:s målare. De ämnen, som oftast förelades
honom, voro scener ur operor, divertissementer
och pjäser, i hvilka konungen uppträdt med
hofvets damer och kavaljerer, eller andra föga
märkliga tilldragelser i monarkens lif. »H:s konstnärsskap
var handtverk, men han gjorde redbart
sitt bästa, och den arbetsamma arbetarens tid
räckte till att åstadkomma många målningar i
många riktningar. De bästa prof på talang lämnade
han i sina små genrer med bilder ur hemlifvet
– damer vid toaletten, kvinnor, som spinna,
karda, sticka, stryka, realistiska småtaflor, som
blifva intressanta ur kultursynpunkt, äfven då
det rent konstnärliga värdet ej är särdeles stort.
Ett uteslutande historiskt intresse har hans tråkiga
gustavianska parad – och karuselltaflor. Äfven
för religiöst måleri räckte hans tid till. Men
numera sysselsatte han sig mest med historietaflor
och äfven med försök att måla svenskt
bondfolk eller snarare svenska bondekostymer.»

Gift 1759 med Ulrika Lode.


2. Hilleström, Carl Peter, landskapsmålare.
Född i Stockholm 1760; den föregåendes son.

Den yngre H:s omisskänneliga anlag för konsten
utvecklades under faderns ledning och sedermera
vid konstakademien. Och de snabba framsteg han
gjorde, lofvade en i alla hänseenden god framtid.
Han var kraftig i teckningen, särdeles i landskapsstilen,
och målade äfven i gouache. Men
H. började efter hand vårdslösa sin talang och
uppfyllde ej de förhoppningar han gaf i yngre
åren.

Någon tid var H. lärare i teckning vid
krigsskolan på Karlberg och dog i Stockholm
1812. Agré af målareakad.


Hirsch, Abraham, musikförläggare. Född i
Stockholm d. 16 aug. 1815. Föräldrar:
handlanden Isak David
Hirsch
från Mecklenburg-Strelitz
och Juliana Lazarus.

Vid den
tidiga åldern af aderton år öfvertog
Hirsch Östergrenska musikhandeln,
den då äldsta i Stockholm,
med hvilken voro förenade
lånebibliotek, instrumenthandel och förlag. Bland
H:s rikhaltiga förlagsartiklar märkas arbeten af
A. F. Lindblad, Otto Lindblad, Gunnar Wennerberg,
Josephson, Norman, Hallström, Söderman
m. fl. Musikhandeln öfvertogs 1874 af Julius
Bagge, instrumenthandeln 1880 af sonen Ivar H.
och förlaget 1884 af sonen Otto H. Vid sidan
af sin enskilda affärsverksamhet medverkade H.
nitiskt till stiftandet och upprätthållandet af
»Musikaliska konstföreningen», med ändamål att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/a0499.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free