Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kempenskiöld, Samuel - Kenicius, Petrus - Kerfstedt, Hilda Augusta Amanda - Kernell, Per Ulrik - 1. Kewenter, Mattias
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Klara kyrka i Stockholm, men hvilken förstördes
vid den brand, som 1751 öfvergick församlingen.
Gift 1: 1630 med Märta Schillera,
2: med en dotter till ryttmästaren Anders
Svenske och 3: med Margareta Roos.
Kenicius, Petrus, ärkebiskop. Född i Umeå
1555 och son af en birkekarl (köpman)
Könik Olofsson i Baggböle
och Anna Olofsdotter.
Satt i tillfälle att ägna sig åt studiebanan,
kallade han sig med latinisering
af faderns namn Kenicius.
Student i Uppsala 1575,
blef han 1578 prästvigd. I sin
födelseort ville han nu verka såsom kaplan, men
vann på grund af sitt svaga målföre icke böndernas
bifall såsom predikant. Han begaf sig
därför 1582 utrikes, först till Rostocks, sedan
(1583) till Wittenbergs högskola, där han 1586
vann magistergraden. Återkommen till Sverige
följande år, anställdes han såsom »läsemästare»
vid det af konung Johan inrättade Stockholmskollegiet
(Collegium Stockholmiense). Här indrogs
han mot sin vilja i det liturgiska oväsendet,
och då han vägrade att med sitt namn understödja
Johans antireformatoriska planer, blef
han med andra liturgiens motståndare kastad i
fängelse. Därifrån synes han några år senare
ha blifvit utsläppt; åtminstone finnes han 1591
nämnd såsom stockholmskollegiets rektor. Sedan
han och hans olyckskamrater åter tagits i
fängsligt förvar, slog befrielsens timme för dem
1592, då konungen på sin sotsäng med döden
för ögonen upphörde med förföljelsen mot dem
och öfriga liturgiens motståndare. 1593 bevistade
han Uppsala möte och var en af de tolf
bisittarne, som valdes till biträde åt mötets ordförande.
Innan årets slut befordrades han till
teologie professor vid universitetet, blef biskop i
Skara 1595, var 1608 en af kommissarierna vid
fredsunderhandlingarna med Polen i Reval, förflyttades
1609 till ärkebiskopsstolen i Uppsala
och var, då högskolan vid reformationsfesten
1617, verkställde sin första teol. doktorspromotion,
den främste bland de promoverade. Från
1595 bevistade han riksmötena och var vid alla
dem som höllos från 1617 till 1633 prästeståndets
talman. Död i Uppsala d. 3 febr. 1636.
Gift med Margareta Hansdotter Gammal.
Kerfstedt, Hilda Augusta Amanda, född Hallström,
författarinna. Född i
Eskilstuna d. 5 juni 1835. Föräldrar:
borgmästaren Sven August
Hallström och Albertina
Elisabet Amanda Dybeck, Richard
Dybecks syster.
1855 trädde hon i äktenskap med prosten
i Hedemora Bengt Gustaf Lindgren
(död 1858) och 1878 med sedermera direktorn
vid blindinstitutet Petrus Kerfstedt. Af
henne äro, till en början anonymt, utgifna ett
större antal berättelser och noveller, som vunnit
gynnsamt mottagande hos såväl den litterära kritiken
som den läsande allmänheten på grund af
sin lätta, angenäma stil och sin allvarliga och
innerliga stämning. Bland desamma kunna nämnas:
Vid vägkanten, två samlingar 1880, 1883,
Kärlek och andra berättelser 1885, Eva 1888,
romanen Holger Vide 1893 och Bland fält och
ängar 1895, Bränningar 1899, Reflexer 1901.
Flera af hennes arbeten äro öfversatta på finska,
norska och holländska.
I sitt första äktenskap
blef fru K. moder till litteraturkritikern Hellen
Lindgren (se nedan).
Kernell, Per Ulrik, Bellmanssångare, reseskildrare.
Född i Linköping d. 9
april 1797. Föräldrar: d. v.
konsistorie-notarien, sedermera
kyrkoherden i Hellestad Per
Kernell och Charlotta Elisabet
Burén.
1815 hade K. ankommit till Uppsala, där han i
sin kusin, skalden Atterbom som
förut varit hans informator, fick en tillgifven
och förstående vän. Utrustad med de lyckligaste
naturgåfvor, ett ovanligt älskligt väsen, ett
fördelaktigt yttre, som afspeglade ett ännu bättre
utrustadt inre, en härlig sångröst, hänförande
deklamation och stora mimiska anlag, väckte han
öfverallt uppmärksamhet och blef för en tid
själen i en krets af unga Apollosöner, som företagit
sig att sceniskt återgifva Bellmans lyriskt-dramatiska
dikter. Men midt under den dithyrambiska
glädjen började rosorna blekna på den
unge sångarens kinder. Läkarne konstaterade
ett begynnande bröstlidande och tillstyrkte honom
att skyndsamt uppsöka ett mildare luftstreck.
Han afbröt nu sina studier för den filosofiska
graden och lämnade sommaren 1822 fäderneslandet
samt genomreste Frankrike, Portugal,
Spanien och Italien, utan att återfinna, hvad han
sökte – sin förlorade hälsa. Han försökte då
en brunnskur vid Ems, men ytterligare försämrad,
begaf han sig till Erlangen, där han hade
flera vänner, och dog där d. 30 mars 1824. Hans
svåger, prosten Kristian Stenhammar, utgaf efter
K:s död en vald samling af hans bref- och dagboksanteckningar,
med titel: Anteckningar under
en resa i sydliga Europa 1825, hvilket
arbete inom få år utgick i flera upplagor.
1. Kewenter, Mattias, politiker. Född d. 22
juli 1735 i Karlshamn. Föräldrar: handlanden
Hans Kristoffer Kewenter, och Katarina Berg.
Sin akademiska bildning grundlade K. i Lund,
där han blef student 1750 och 1757 promoverades
till fil. magister. I Uppsala, dit han
sedan begaf sig, blef han en af Linnés mest
aktade lärjungar och förordnades, efter aflagda
lärdomsprof 1762, till chemiæ docens 1763.
Förbigången vid tillsättningen af en adjunktur,
till hvilken han ansåg sig berättigad, lämnade
han den akademiska banan för alltid, gifte sig
med en dotter till den af Bellman hugfästade
källarmästaren Kyronius i Uppsala och ställde
sig bakom svärfaderns disk samt biträdde vid
ölserveringen åt hans kunder. Redan 1766 blef
han själf källarmästare och fortfor att utskänka
det af Bellman (Fredmans sånger n:o 28) omtalade
»Kyronii öl». Af stadens borgerskap valdes
han till fullmäktig vid 1786 års riksdag;
och det var där de händelser väntade, som skulle
bereda honom ett slags namnkunnighet. Uti en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
