- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:595

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Klingspor, Carl Arvid - Klingstedt, Carl Gustaf - Klint, Jonas Petri - Klint, af - 1. Klint, Erik af - 2. Klint, Gustaf af

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

7. Klingspor, Carl Arvid, militär, genealog.
Född på Säby i Södermanland
d. 30 mars 1829; ättling i
sjunde led af K. 4. Föräldrar:
öfverstelöjtnanten Carl Gustaf
Klingspor
och Aurora Johanna
Posse
.

Tillhörande en utpräglad
krigarätt, ägnade sig
K. åt den militära banan och
blef, efter att hafva genomgått Karlberg, 1850
underlöjtnant vid Lifregementets dragonkår. Här
avancerade han till löjtnant 1857 och ryttmästare
1864 och erhöll därpå majors afsked
1881. Lifligt intresserad för svensk genealogi
och personalhistoria, arkeologi och topografi,
gjorde sig den unge dragonofficern redan tidigt
bemärkt såsom grundlig forskare och författare
i hithörande ämnen. Framstående i sitt slag
är hans heraldiska arbete Sveriges Ridderskaps
och Adels Wapenbok, Ridders- och Adelsmän

1870–75. 1877 utgaf han, tillsammans med
Bernh. Schlegel, Den med sköldebref förlänade,
men ej å riddarhuset introducerade svenska
adelns ättartaflor
. Ett annat vid denna tid,
1874, utgifvet arbete var Svensk Heraldik. Till
dessa kommo sedermera de stora praktverken
Baltisches Wappenbuch 1880–83 och Sveriges
Ridderskaps och Adels vapenbok
1885–90, äfvensom
ett flertal afhandlingar och uppsatser
i tidskrifter o. s. v. Under åren 1868–94 var
han sekreterare i Upplands fornminnesförening
och 1871–93 utgifvare af dess tidskrift. Tillsammans
med Bernh. Schlegel utgaf han det
vackra planschverket Upplands herregårdar 1881.
När 1880 genom frih. Stjernstedts frånfälle riksheraldikerbefattningen
blef ledig, blef K. hans
efterträdare. Han hade då redan längre eller
kortare tid varit ledamot af Samfundet för utgifvande
af handskrifter rörande Skandinaviens
historia, korresponderande ledamot af Vitterhets-,
historie- och antikv.-akademien samt såsom medlem
eller hedersledamot tillhört ett flertal utländska
heraldiska och genealogiska samfund.
Genom adoption af sin frände, den siste preussiske
friherren Klingspor (Otto Mauritz) erhöll
han 1883 för sig och sina efterkommande friherrlig
värdighet. Han var under de senaste
åren af sin lefnad bosatt å sin sons, löjtnant
Arvid K:s, naturskönt vid Nyköping belägna
egendom Näsby och afled därstädes d. 15 juni
1903.

Gift 1857 med Hedvig Ulrika Vilhelmina
Lilliestråle
.


Klingstedt, Carl Gustaf, svensk-fransk miniatyrmålare,
af fransmännen kallad Clinchetal. Född
i Riga d. 26 febr. 1657.

Efter att från sitt
femtonde till sitt trettiotredje år ha ägnat sig
åt militärtjänst och därunder i fem år tillhört
ett svenskt regemente, begaf han sig utrikes
och gjorde sig i Paris känd såsom en särdeles
skicklig miniatyrmålare. Enär han i synnerhet
använde sin konst på att förse tobaksdosor med
små galanta eller skabrösa scener, blef han kallad
»le Raphaël des tabatières». Bland hans arbeten,
hvilka han skall hafva utfört i tusch, märkas
Susanna i badet (i Spitzers samling, Paris) samt
Venus och Galatheas triumf (båda reproducerade
i kopparstick af Picard). Bland många
andra i gravyr återgifna miniatyrmålningar af K.
finnas några i Nationalmuseum. K. skall 1734
hafva aflidit i Paris i fattiga omständigheter.


Klint, Jonas Petri, krönikeskrifvare. Hans
födelseår och härkomst äro obekanta.

1558 började
K. sina studier i Uppsala och prästvigdes 1564.
Han antogs därefter till domesticus episcopi i
Linköping, blef 1566 kaplan åt kyrkoherden Olaus
eller Nicolaus Hvit i Söderköping och två år senare
kyrkoherde i Östra Stenby pastorat af Linköpings
stift. Död därstädes d 21 okt. 1608.

Inom vår häfdaforskning intager K. en icke oförtjänt
plats genom sin fortsättning af den för historien
viktiga »Linköpings Biskopskrönika» samt några
dels i k. biblioteket, dels på Linköpings stifts
bibliotek i handskrift bevarade arbeten: Om then
Romerske Gundstjenst; Om the tekn och vidunder,
som föregingo thet lithurgiske oväsendet;
Den Svenska Krönika om konung Gustaffs
regemente
m. m.


Klint af. Denna om svenska sjöväsendet högt
förtjänta släkt härstammar från Småland. Dess
ursprungliga namn, Klint, förändrades vid adlandet
1805 till af Klint. Under detta namn
skedde introduktionen å riddarhuset 1807.


1. Klint, Erik af, sjömilitär, kartograf. Född d.
25 sept. 1732 och son af häradshöfding Esaias
Klint
.

Med tidigt utvecklad håg för sjömansyrket,
ingick K. 1750 som extra lärstyrman vid
flottan och befordrades 1755 till löjtnant vid amiralitetet.
Två år därefter förordnad till chef för och
navigationslärare vid den då nybildade kadettskolan
i Karlskrona, gjorde han med kadettkåren
årliga sjöexpeditioner ända till 1764, då han företog
en tvåårig resa till Ostindien, efter hvars fulländande
han 1767 befordrades till kapten. Under
ryska kriget 1788–90 förde han såsom major
befälet på chefsskeppet »Gustaf III» och utmärkte
sig vid flera tillfällen, hvarför han, efter
slaget vid Hogland, utnämndes till öfverstlöjtnant.
En synnerlig utmärkelse under nämnda
krig var den hedersvärja, han fick mottaga af
konungen efter den under namn af Viborgska
gatloppet kända flottmanövern.

Efter fredsslutet
utnämndes han till lotsdirektör och öfverste
och var 1798–1808 vice landshöfding på Gotland.
Hans verksamhet såsom sådan afbröts sistnämnda
år genom ryska invasionen under general
Bodisco. Död d. 10 nov. 1812.

I svenska
flottans minnen han K. beredt sig en berömlig
hågkomst såsom käck och synnerligt kunnig
sjöofficer. På grundvalen af sina, under flera år
verkställda, mätningar och astronomiska ortbestämningar
utarbetade han flera sjökartor, hvilka för
kronans räkning utgåfvos, likväl utan angifvande
af den berömde kartografens namn. 1805 erhöll
han adligt sköldemärke med namnet af Klint.

Gift 1768 med Katarina Charlotta Gyllenstam.


2. Klint, Gustaf af, sjömilitär. Född i Karlskrona
d. 31 maj 1771; den föreg.
son.

Med af fadern ärfd böjelse
för sjölifvet, anställdes K.
vid tio års ålder i Amiralitetskadettkåren
och gjorde sig genast
bemärkt genom ett af honom författadt,
fullständigt signalbref, afsedt
att begagnas vid kadetternas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/a0595.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free