ämbetsman, politiker. Född i Askeryds socken, Norra Vedbo härad i Jönköpings län, d. 16 nov 1831. Föräldrar: organisten Per Daniel Anderson och Mariana Åkerström.
Student i Uppsala 1851, aflade han kameralexamen 1855, blef 1867 kamererare i kammarkollegium och 1873 kammarråd. År 1885 utnämndes han till generaldirektör och chef för statskontoret. A. afgaf 1874 i anslutning till förslaget om ny armé organisation på uppdrag af K. Maj:t, ett betydelsefullt betänkande om rustnings- och roteringsbesvärens samt grundskatternas tillkomst, hvarpå landtmannapartiet sedermera i väsentlig mån stödde sina anspråk på grundskatternas afskrifning, och som närmast föranledde, att A. af det landtmannapartistiska landstinget i Jönköpings län invaldes i riksdagens första kammare år 1877. Här rönte han förtroendet att inväljas i 1879 års bevillningsutskott samt 1878 och 1883 års särskilda utskott för behandling af försvars- och skattefrågorna. Hans ställning som frihandlare vållade, att han 1886 föll igenom i sin gamla valkorporation, men han invaldes i stället i kammaren för Västernorrlands län, som äfven 1895 förnyade hans mandat. Han hade äfven vid urtima riksdagen 1892 plats i det särskilda försvarsutskottet och har vid de senare riksdagarna uppträdt som förespråkare för ett på grundvalen af allmän värnplikt byggdt härordningssystem. I öfrigt tillhör A. den moderata gruppen i kammaren.
Hans förmåga har äfven tagits i anspråk för arbete i åtskilliga kommittéer, såsom »Förberedande skattejämkningskommittén» (1875--76), skatteregleringskommittén (1879--82), pensionskommittén (1899) m. fl.
Gift 1866 med Agnes Eugenie Eneberg.
Andersson, Frans Albert, tillhör fortfarande Första
kammaren. 1879--1904 var han fullmäktig och de tolf sista åren
ordf. i riksgäldskontoret. Från sin generaldirektörsbefattning afgick
han 1902.
