naturforskare, ichtyolog. Född i Anundsjö socken i Ångermanland d. 22 febr. 1705. Föräldrar: adjunkten, sedermera kyrkoherden i Nordmaling, Olof Arctædius och Helena Sidenia.
A. kom till Uppsala 1724.
När Linné fyra år senare ditkom från Lund, nämndes för honom den unge A. såsom den bland medicine studiosi mest bevandrade i naturvetenskaperna. Linné skyndade att uppsöka den unge naturforskaren och snart uppstod mellan de bägge studenterna en tillgifvenhet, som icke ens döden förmådde utplåna hos den efterlefvande. I nära sju år studerade de tillsammans, broderligt delande med hvarandra sina fröjder och sorger, rön och upptäckter.
»Båda täflade vi,» säger Linné, »att kunna öfverträffa hvarandra i ichtyologien (läran om fiskarna); men då jag efter långa ansträngningar däruti såg A. ständigt mig öfverlägsen, måste jag till honom öfverlämna denna vetenskap, tillika med studiet af amfibierna, däremot erkände han mig för sin mästare i kunskapen om fåglarna och insekterna.»
År 1734 for A. till England, för att utvidga sina insikter hos Willoughby och Rajus, som då ansågos för sin tids största ichtyologer. För att under samma resa absolvera sin medicinska grad, begaf sig A. till Leyden, där han oväntadt sammanträffade med Linné, som nyss ditkommit från Sverige. Genom dennes bemedling erhöll han i uppdrag att resa till Amsterdam och åt den rike apotekaren Albert Ceba ordna och beskrilva fiskarna i hans zoologiska museum.
Den 27 sept. 1735 drunknade A. i en af Amsterdams kanaler. Hans
arbeten utgåfvos 1738 genom Linnés försorg.
