- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:46

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lewysohn, Ludvig - Lexell, Anders Johan - Lichtone, Robert - 1. Lidbeck, Erik Gustaf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1880, ehuru han på förordnande skötte det till
efterträdarens ankomst 1883. L., som var en
ovanligt lärd man, utgaf en mängd arbeten, vitnande
om hans djupa kunskaper. Vi nämna
häribland: De sacrificiis veteris testamenti 1847,
öfversatt till tyska 1867; Naphschoth zadikim
1855, innehållande sextio epitafier från israelitiska
kyrkogården i Worms jämte biogr. skisser;
Die Zoologie des Talmuds, 1858, hvaraf ett utdrag
om husdjuren 1878 intogs i »Tidskrift för
veterinärer och landthushållare», Sabbat- och festpredikningar
hållna i Stockholms synagoga
1864.
L. lämnade många hundra historiska, filologiska
och arkeologiska bidrag till engelska, franska,
tyska och hebreiska tidskrifter. 1854–59 skref
han sålunda i L’Univers israélite Lettres d’Allemagne
öfver den i Tyskland utkommande judiska
litteraturen. Död i Stockholm d. 26 mars 1901.

Gift 1: 1851 med Rosalie Zendig och 2:
1854 med Philippine Boer.


Lexell, Anders Johan, matematiker. Född i
Åbo d. 24 dec. 1740. Föräldrar: juveleraren Jonas
Lexell
och Magdalena Katarina Björkegren.

Efter fem års studier vid Åbo universitet vann L.
vid tjugu års ålder lagerkransen och förordnades
till docent i matematik därstädes 1763. En matematisk
afhandling, som han insändt till vetenskapsakademien
i Petersburg, väckte hos därvarande
vetenskapsmän sådant uppseende, att han
1769 erhöll akademiens kallelse att, såsom han
anhållit om, få deltaga i observationerna af Venuspassagen.
L. ägnade sig sedan särskildt åt studiet
af kometbanorna och upptäckte 1770 den efter
honom benämnda kometen. Samtidigt med
Laplace visade L. genom beräkningar, att den
för komet hållna Uranus var en planet.

1771 ord. medlem af Vetenskapsakademien i Petersburg
och professor i astronomi, 1773 medlem af
Vetenskapsakademien i Stockholm, 1776 af Vetenskapsakademien
i Paris. 1775 utnämndes han
till professor i matematik i Åbo, men fick genast
tjänstledighet. Sedan han 1780 satts i tillfälle
företaga en längre resa, lämnade han befattningen
i sin fädernestad, där han sålunda aldrig
verkade som lärare. 1783 intog han Eulers plats
i Petersburgs vetenskapsakademi. Hans lifstid
blef dock icke långvarig: d. 11 dec. 1784 bortrycktes
han af döden ännu i sin mannaålders
fulla kraft, »högaktad af tidehvarfvets största
matematici, saknad af den nation, han genom sin
härkomst tillhörde och hedrade med sitt snille
och sin europeiskt ryktbara, haltrika vetenskapliga
verksamhet». Hans arbeten, bland hvilka må
nämnas: Recherches sur la vraie orbite de la
comète de l’an 1769
1770; Réflexions sur la
temps périodique des comètes en général et
principalement sur celui de la comète observée
en 1770
1772; Disquisitio de investiganda vera
quantitate parallaxeos Solis, ex transitu Veneris
ante discum Solis anno 1769
1772, m. fl., åtnjuta
ännu hos män af facket ett berättigadt
och högt anseende.

Ogift.


Lichtone, Robert, krigare. Född i Humlesund
i Borgå socken d. 8 juni 1631. Föräldrar: öfversten
Johan Lichtone och Katarina Guthrie.

Vid femton års ålder antog L. tjänst såsom
musketerare i svenska hären, deltog
med regementet i Carl X:s
polska och danska krig och tjänade
sig därunder upp till öfverstlöjtnant.

Introducerad på svenska riddarhuset 1661,
förordnades han 1665 till öfverstlöjtnant
vid öfverste Wolmar
Wrangels regemente till häst och utnämndes
1676 till öfverste. Han hade 1675 uppflyttats bland
friherrar, sedan han styrkt sin härkomst från en
skotsk friherrlig ätt. Generalmajor 1679; guvernör
öfver Reval och Estland 1681; generallöjtnant
och guvernör öfver Kronobergs och Jönköpings
län 1685; k. råd och president i Åbo
hofrätt 1687 och samma år upphöjd till grefve.

Död på sin egendom Rörstrand vid Stockholm
d. 8 januari 1692.

L:s krigaremod understöddes
af en alldeles ovanlig kroppsstyrka, för hvilken
icke blott fiender, utan äfven en och annan
svensk satte till lif och lemmar. Vid reduktionen
var han ett af de verkställande redskapen
och anförtroddes att genomföra reduktionsverket
i Livland och Estland, men mötte på det sistnämnda
stället ett så hårdnackadt motstånd, att
han måste återvända med oförrättadt ärende.
Hans tjänstvillighet saknade emellertid ej sin
belöning och var den, som egentligen tillskyndade
honom de sista årens utmärkelser.

Gift 1667 med Beata Rosenstierna.


1. Lidbeck, Erik Gustaf, universitetslärare,
botaniker. Född i Hesselskogs
socken på Dalsland d. 21 juni
1724. Föräldrar: kronofogden
Håkan Lidbeck och Katarina
Hahl
.

Vid sjutton års ålder
inskrefs L. som student i Uppsala
och blef snart för sina insikter
i naturvetenskap känd af Linné,
hvars undervisning han företrädesvis begagnade
och som med synnerlig välvilja allt framgent
omhuldade honom. När Linné 1746 gjorde sin
vestgötaresa, var L. honom följaktig och förde
hans dagbok samt kallades två år därefter af sin
gynnare till docent i ekonomi och naturalhistoria
i Uppsala, ehuru L. först 1749 erhöll magistergraden.
På Linnés förslag utnämndes han 1750
till medicine adjunkt i Lund, i det denna sysslas
förre innehafvare, Kehler, som tillika var stadens
apotekare, flyttades till kemie laborantsysslan.
Två år senare förordnades L. att äfven vara föreståndare
för botaniska trädgården, med särskild
instruktion att »komma naturalhistorien, besynnerligen
botaniquen, i flor vid akademien i Lund
samt befordra plantager i Skåne af allahanda
växter, som äro nyttiga för hushållningen, läkekonsten
och färgerierna». Utom hvad i denna
egenskap särskildt tillhörde honom, ålåg det
honom att vid hvarje riksdag afgifva berättelse
om de nyanlagda planteringarnas framsteg i Skåne.
På framställdt förslag om nödvändigheten af en
egen naturhistorisk professur i Lund, inrättades
med ständernas bifall en sådan 1756 och L. utnämndes
till dess förste ordinarie innehafvare
samt till direktör för skånska planteringarna.
1786 förenade han härmed den lediga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free