- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:62

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lilliestråle, Joakim Vilhelm - Lillieström, Johan - Lilljebjörn - 1. Lilljebjörn, Knut Jakob - 2. Lilljebjörn, Henrik - Lilljeborg, Vilhelm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

riddarhuset och gjorde sig under Gustaf III:s tid känd
som konstitutionell oppositionsman, den där särskildt
vid 1786 års riksdag med kraft och värme
höjde sin röst för tryckfrihetens återställande.
Sådana tänkesätt föllo ej Gustaf III på läppen,
och L. blef ock en af dem, som arresterades,
omedelbart innan konungen aftvang ständernas
bifall till förenings- och säkerhetsakten. Död på
sin egendom Låstad i Södermanland d. 31 jan.
1807.

Såsom vitterhetsidkare, i hvilken egenskap
L. egentligen vunnit sitt rykte, var han
helt och hållet en efterföljare till Dalin. Detta
har han äfven tillkännagifvit i det rimmade
Åminnelsetal, som han uppläste öfver denne
i Vitterhetsakademien. Hans vitterhetsöfningar
gjordes emellertid till föremål för mycket åtlöje
af yngre diktare, ehuru till och med Leopold
framhållit flera förtjänster hos hans skaldestycke
Fidei-commiss till min son Ingemund, det mest
bekanta af hans arbeten. Han har äfven utgifvit
Tal till magistraten och borgerskapet i Vesterås
1774, på vers; Försök till nya kyrkopsalmer;
öfversatt »Pope: Försök om Menniskan» och
»Eloisas bref till Abelard», m. fl.

Ledamot af Vetenskapsakademien m. fl. samfund.

Gift 1: med Hedvig Beata Hacker och 2: 1785 med
friherrinnan Vilhelmina Charlotta Fleetwood.


Lillieström, Johan, statsman. Född i Örebro d.
6 mars 1597. Föräldrar: rådmannen Nikodemus
Ahusen
och Kristina Jakobsdotter.

Efter idkade
studier i Uppsala begaf han sig 1614 till Tyskland,
där han vistades i tio år vid landets förnämsta
högskolor och återvände med ovanliga kunskaper
till Sverige för att inträda på ämbetsmannabanan.
Axel Oxenstierna, som med vanlig klarsynthet
genast märkte den unge mannens stora
förmåga, tog honom först till sin egen sekreterare
och använde honom i en mängd mindre beskickningar,
hvilka alla han utförde med stor skicklighet.
L. tjänstgjorde sålunda 1634 som krigskommissarie
vid den i Schlesien under Stålhandske
stående hären och var 1635 svensk kommissarie
vid underhandlingarna med Polen, hvarigenom
fördraget i Stuhmsdorf åstadkoms. Adlad
1636, då han utbytte sitt fädernenamn mot
Lillieström, utnämndes han s. å. till statssekreterare
och assistensråd i Pommern och intog
efter fredsslutet 1648 en plats i styrelsen såsom
regeringsråd. Följande året kallades han till vice
president och direktör i pommerska statskansliet
och blef slutligen president i nämnda lands
regering och hofrätt 1655. Död i Pommern d.
5 mars 1657.

L:s värde såsom skarpsynt och
skicklig statsman förhöjdes ytterligare af hans
stora redbarhet och hans under alla förhållanden
bevisade otillgänglighet för bestickningar. Själf
lärd, älskade han och sysselsatte sig äfven som
statsman med vetenskapliga idrotter och visade
sig ständigt som en välvillig vän och beskyddare
af vetenskapernas idkare.

Gift 1632 med
Regina Elisabet Hagemeister.


Lilljebjörn. Svensk släkt, hvars äldste kände
stamfader Nils lefde i slutet af 1500-talet. Namnet
antogs af hans sonson, löjtnanten Nils Lilljebjörn,
död 1717.


1. Lilljebjörn, Knut Jakob, militär, musiker,
sedeskildrare. Född på Odenstad
i Gillberga socken af Värmland
d. 4 april 1765. Föräldrar: vice
häradshöfdingen Knut Jakob
Lilljebjörn
och Anna Elisabet
Welin
.

Efter ett par terminers
vistelse vid Uppsala universitet
ingick L. 1785 såsom fänrik
vid Nerikes och Värmlands regemente men tog
afsked redan 1788 för att ägna sig åt vården af
sina ärfda egendomar, hvarjämte han med förkärlek
sysselsatte sig med litterära arbeten och
musik. Vid uppnådda sextiofem års ålder lämnade
han sina bestyr på landsbygden och inflyttade
till Karlstad samt afled där d. 19 maj
1838.

Först tjugufyra år efter hans död gjorde
allmänheten bekantskap med L. såsom en utmärkt
sedeskildrare i hans Hågkomster af fordna
dagars tänkesätt, seder och bruk i min födelseort

(utgifna af H. Lilljebjörn 1862).

L. var
särskildt känd som utmärkt musiker, virtuos på
violoncell, hvilket instrument han, enligt sin mågs
E. G. Geijers yttrande, behandlade »såsom ingen
i Sverige».

Gift 1: 1788 med Elisabet Johanna
Troili
och 2: 1812 med Kristina Elisabet Althar.


2. Lilljebjörn, Henrik, militär, sedeskildrare.
Född på Odenstad i Värmland
d. 21 juli 1797; den föregåendes
son.

Nyss utgången från Karlberg,
bevistade han 1814 års fälttåg
i Norge och deltog såsom
tjänstgörande vid belägringsartilleriet
i bombardementet af Fredrikshald
Utnämnd s. å. till fänrik
vid Värmlands fältjägareregemente, befordrades
han 1825 till förste löjtnant, blef 1832 kapten,
tio år senare kompanichef och tog 1850 afsked
ur krigstjänsten. Sistnämnda år förordnades
han till regem.-kommissarie vid förenämnda
regemente och innehade denna befattning till
1861.

Liksom fadern upptecknade han under
senare delen af sin lefnad sina ungdomsminnen
i en lika flärdlös som tilltalande framställning:
Hågkomster från ungdomen 1865, Fortsättning
på Hågkomster från ungdomen
1867, Ett och
annat
1873, Spridda minnen från forna dagar
1874.

Död i Uppsala d. 22 aug. 1875.

Gift 1843 med Hilda Charlotta Wahlström.


Lilljeborg, Vilhelm, zoolog. Född i Helsingborg
d. 6 okt. 1816. Föräldrar:
dåvarande rektorn, sedermera
kyrkoherden och kontraktsprosten
i Västra Vram i
Skåne Jöns Peter Lilljeborg och
Hedda Hultberg.

Inskrifven som student vid Lunds universitet
1834, aflade han därstädes fil.
kandidatexamen 1840 och promoverades följande
året till filosofie doktor. 1843 aflade han teoretisk-teologisk
examen, förordnades 1844 till docent
i zoologi och utnämndes året därefter till e. o.
och 1853 till adjunkt i zoologi vid förenämnda
lärosäte. Efter att samma år vid Uppsala universitet
hafva aflagt föreläsningsprof för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free