- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:65

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lind-Goldschmidt, Jenny Maria - Lindberg, Johan Adolf - Lindberg, Johan August

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

största anseende. Hon dog i London d. 2 nov.
1887. Hennes porträttmedaljong uppsattes 1894 i
Westminster abbey. 1876 hedersledamot af Konstakademien.

L. var särdeles välgörande och gaf
stora penningsummor till välgörenhetsinrättningar
i Stockholm. När hon 1847–48 uppträdde på
k. operan, anslog hon en del af sina inkomster
till en fond, hvarifrån stipendier utgingo. 1876, då
fonden var öfver 83,000 kr., donerade hon halfva
fonden till Musikaliska akademien och den andra
hälften till Konstakademien med föreskrift, att
räntan skulle läggas till kapitalet, tills detta utgjorde
60,000 kr. Afkastningen utgör nu mera
de bekanta Jenny Linds-stipendierna på 3,000 kr.

L:s röst på höjden af sin fulländning var en
sopran af den renaste silfverklang, särdeles i de
höga tonerna. Med denna gåfva förenade hon
mycken begåfning i dramatiskt hänseende. »Aldrig
i mitt lif» – yttrade Mendelssohn-Bartholdy – »har
jag påträffat någon så ädel, så äkta konstnärsnatur
som Jenny Linds. Naturanlag, studium
och innerlig känsla har jag ingenstädes
funnit så harmoniskt förenade som hos henne.»
Flere medaljer äro slagna öfver henne och Jenny
Linds-litteraturen är särdeles rik.


Lindberg, Johan Adolf, medaljgravör. Född
i Stockholm d. 4 sept. 1839.
Föräldrar: snickaren Johan Lindberg
och Kristina Charlotta Lundin.

L. var elev vid konstakademien
och ägnade sig under Qvarnströms
och Lea Ahlborns ledning
tidigt åt medaljgravyr. 1876
agré af konstakademien, företog
L. 1877 med offentligt anslag en utrikes studieresa
och studerade då bl. a. i Paris hos Tasset
och Oudinet. 1879 erhöll han ett konstnärsarvode
å akademiens stat med undervisningsskyldighet
i medaljgravyr och 1882 åter ett
offentligt reseunderstöd. 1885 ledamot af Konstakademien,
blef L. 1892 vice professor i teckning
vid hennes läroverk och 1897 gravör vid
k. myntverket efter Lea Ahlborn.

Ett af L:s
första arbeten var en minnespenning öfver Carl
XV
1872. Han har utfört medaljer öfver bl. a.
Egron Lundgren 1876, och Elise Hwasser 1876,
L. G. Branting, A. W. Stiernstedt, Hedlinger,
C. Palmstedt, A. Nordenskiöld
, o. s. v. Han
har vidare utarbetat medaljer till olika jubelfester,
alla Numismatiska föreningens minnesmedaljer,
m. m. L. är en i sitt fack mycket
framstående person, som har god uppfinningsförmåga
och stor teknisk finess.

Gift med
Hilda Grundström.

Sonen, Erik Lindberg,
född i Stockholm d. 31 dec. 1873 och
student 1892, genomgick 1893–97 skulpturskolan
på konstakademien samt arbetade samtidigt
på faderns atelier. Efter att ha fått k.
medalj för en statyett, studerade L., som senare
erhöll Jenny Linds-stipendiet, i Paris för Chaplain
och i Italien. L. belönades för sin skiss till
Sten Sture-monument i Uppsala med första priset,
men har sedan uteslutande ägnat sig åt medaljgravyr.
Bland hans arbeten märkas: Viktor
Rydbergs plaquette
; medaljen till minne af
den finska deputationen till S:t Petersburg

1899 och öfver generalen B. A. Leijonhufvud;
ett medaljporträtt af Nils Forsberg och Nobelmedaljen,
m. m.


Lindberg, Johan August, skådespelare. Född
i Hedemora d. 3 sept. 1846. Föräldrar:
brandvakten Carl Fr.
Lindberg
o. Kristina Jansdotter.

Elev vid de k. teatrarna 1865–66,
spelade L. sedan vid olika
ambulatoriska sällskap, debuterade
1871 på Dramatiska teatern
i Stockholm som Richard
Sheridan
, tillhörde 1872–74 Svenska teatern i
Helsingfors, företog 1875 en studieresa till Paris,
och var under de båda följande åren anställd vid
Nya teatern i Stockholm och i Helsingfors, där
han för första gången spelade Hamlet. 1877–79
regissör och skådespelare vid Elfforsska sällskapet,
1880–82 åter engagerad vid Nya teatern i Stockholm,
hade L. 1882–84 eget sällskap, hvarmed
han uppträdde i Sverige, Danmark och Norge.
1884–85 var L. regissör, instruktör och skådespelare
vid Dramatiska teatern. 1885–88 gaf
han gästspel på olika håll, hade 1888–90 åter eget
sällskap, var 1890–93 styresman för Stora och
Mindre teatern i Göteborg och 1893–94 regissör
vid Svenska teatern i Helsingfors. L. reste åter
1894–96 med eget sällskap, gaf sedan gästspel i
Norge, på Vasateatern i Stockholm och i svenska
landsorten samt var 1897–98 engagerad vid
Dramatiska teatern och de två därpå följande spelåren
hos Alb. Ranft. Han har sedermera genomrest
de nordiska länderna med sina dramatiska
framsägningar af Stormen, Faust och Peer Gynt.
1903 blef han engagerad som sceninstruktör
vid k. operan.

Bland L:s roller märkas:
Hamlet, Gringoire, Daniel Hjort, Borkman,
Oswald
i »Gengångare», Guldstad i »Kärlekens
komedi», Hjalmar i »Vildanden», Peer Gynt,
Ministern
i »Förtalet», Krasinski i »Profpilen»
Olaus Petri i »Gustaf Vasa» m. fl.

L. är en synnerligen intressant skådespelare,
hvars stora talang likväl länge, till följd af
något visst bizarrt, som L. stundom låter komma
sig till last, varit från flera håll omtvistad.
L. utarbetar ständigt noga sina roller – sin
Hamlet har L. gång på gång genomarbetat
och delvis ändrat – och är otvifvelaktigt, i trots
af sitt egendomliga sätt att tala, en mästare i
l’art de dire. Besjälad af ett brinnande intresse
för sin konst, har han varit mycket verksam
för den sammas höjande på olika sätt. Det
är tack vare L., som flera af Ibsens dramer upptagits
på svensk scen. Som regissör och instruktör
vet L. att ingifva sin omgifning lif och lust
för arbetet.

Gift 1884 med Augusta Blomstedt,
född 1866, elev vid k. teatern 1880, engagerad
hos Lindberg 1882–84 och 1888–90, vid
Stora teatern i Göteborg 1890–93, vid Svenska
teatern i Helsingfors 1893–94, hos Lindberg
1894–96. Från 1897 engagerad vid Dramatiska
teatern.

Bland fru L:s roller märkas Sigrid
den fagra, Rose
i »Pater noster», Emily i
»Kära släkten», Agnes i »Brand», Svanhild i
»Kärlekens komedi», Henriette i »Brott och
brott».

Begåfvad med en välljudande röst och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 15:43:11 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free