- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:74

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lindgren, Albert Hellen Gustaf Benedikt - Lindgren, Henrik Gerhard - Lindgren, Karl Adolf - Lindgren, Lars Erik - 1. Lindh, Johan Per

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

underjordiska Ryssland»; Voltaire och hans strid
mot fördomarne i religion och samhälle
1889
(i Verdandis småskrifter); Vittra stormän 1894,
en samling essayer om svenska och utländska
äldre och yngre författare; Sveriges vittra storhetstid
1895–96, antologien »Ungdomens poesibok»
1897, Emile Zola 1898, Sagoskalden H.
C. Andersen
1899, Skalder och tänkare, litterära
essayer
1900, Henrik Ibsen i hans lifskamp
och hans verk
1903; Johan Ludvig Runeberg
1904 samt öfversatte P. Krapotkins memoarer.

Af ett frisinnadt och själfständigt kynne,
visade sig L. som kritiker kunna på ett fint och
förstående sätt få fram det karaktäristiska hos
olika personer och litteraturriktningar. Död i
Stockholm d. 9 febr. 1904.

Ogift.


Lindgren, Henrik Gerhard, orientalist. Född
d. 15 dec. 1801 i Stockholm.
Fadern borgare. Modern var
syster till matematikern Jöns
Svanberg
.

Student i Uppsala
1815, vann L. därstädes 1821
den filosofiska graden och utnämndes
1830 till docent i arabiska
litteraturen samt blef s. å.
adjunkt i grekiska och österländska språk. Efter
att nästan oafbrutet 1833–41 ha förestått professurerna
i grekiska och österländska språk och
under samma tid antagit prästerlig ordination
1836 samt erhållit professors titel 1838, utnämndes
han 1841 till pastor i Tierp af ärkestiftet,
och förordnades till kontraktsprost 1845. Teologie
doktor 1860. Fullmäktig i prästeståndet vid alla
riksdagar 1847–66 och efter den nya riksdagsordningen
antagande 1866 vald till ledamot af
Första kammaren, hvilket förtroende han dock
afsade sig. Fullmäktig vid 1868 och 1873 års
kyrkomöten, medlem af bibelkommissionen, ledamot
af Vetenskapsakademien.

Ansedd som
sin tids yppersta orientalist i landet, utgaf L.
från trycket flera arbeten i sin vetenskap, såsom:
Quinquag. sexta Al-corani Sura, suethice
versa
1830; Carol. M. Agrell, Supplementa ad
Lexicon Syriacum Castellianum
1838–41; öfversättningar
från grundtexten af Job 1831;
profeten Jesaja 1842–43; Pentateuchen eller
Moses fem böcker
1854–56 ; Josua, Domareboken,
Samuels böcker
och Konungaböckerna
1862 samt Höga visan 1875; akademiska disputationer,
åtskilliga tal och predikningar, uppsatser
i litterära tidskrifter o. s. v.

Oaktadt sina
hvad politiken beträffar konservativa åsikter – L.
hörde bl. a. till representationsförändringens häftigaste
motståndare – uttalade han sig som vetenskaplig
teolog ofta med stor fördomsfrihet. Död
i Tierp d. 16 jan. 1879.

Gift 1833 med Vilhelmina
Charlotta Löwenhielm
.


Lindgren, Karl Adolf, musikskriftställare. Född
d. 14 mars 1846 i Trosa. Föräldrar:
handlanden Karl Erik
Lindgren
och Brita Johanna
Vilhelmina Burman
.

Student i Uppsala 1863 och filosofie kand.
1873, ägnade L. sig från ungdomen
åt musikhistoriska studier
och blef 1874 musikrecensent
i Aftonbladet, hvilken befattning han fortfarande
innehar. Han var 1881–84 redaktör i Svensk
Musiktidning, där han alltid varit en flitig
medarbetare. L. har för öfrigt skrifvit korrespondensartiklar
till Nordisk Musiktidende i Kristiania
och till tyska musiktidningar, har öfversatt
Shakspeares »Lucretia» 1876, Lobes »Musikens
katekes» 1877 och åtskilliga operatexter,
har författat Satser i svensk verslära 1880, Verslära
i E. Schwartz’ och A. Noreens »Svensk språklära»
1881, Om Wagnerismen 1881, Svenske
hofkapellmästare 1782–1882
, 1882, Musikaliska
studier
1896, lämnat en del af de biografiska
uppgifterna till Svenskt Porträttgalleri:
Tonkonstnärer och sceniska artister 1897, Ur
svenska musikens häfder
1901 (i K. Valentins
»Populär allmän musikhistoria»), m. m.

L. är i besittning af stora kunskaper på musikhistoriens
område och utmärker sig som kritiker för
mycken opartiskhet. Han är hvarken ensidigt
hängifven de äldre eller yngre tonsättarne utan
har sinne både för den klassiska och den moderna
tonkonsten.

Ogift.


Lindgren, Lars Erik, trädgårdsodlare. Född
i Balingsta socken, Upplands län
d. 2 febr. 1828. Föräldrar:
landtbrukaren Lars Olsson och
Anna Greta Ersdotter.

Efter att på olika håll studerat trädgårdsskötsel,
blef L. 1858 föreståndare
för Skaraborgs läns
trädgårdsförenings trädgård i
Skara och 1863 trädgårdsmästare vid Landtbruksakademiens
experimentalfält, där han 1881
blef direktör för trädgårdsafdelningen, hvilken
post han lämnade 1900. L. har varit verksam
icke endast som praktisk trädgårdsodlare, utan
äfven som lärare, ur hvilkens skola ett stort
antal lärjungar utgått, samt skriftställare. Han
har sålunda utgifvit: Trädgårdsbok för folkskolor
och landtmän
1861, som öfversatts till
norska och finska; Handbok i trädplantering
1865; Trädgårdsbok för norden 1868; tillsammans
med L. A. Ringius Folkskolans trädgårdsbok
1873; Handledning i trädgårdsskötsel för
folkskolor
1876; Handbok i svenska trädgårdsskötseln
1872–1884, tills, med A. Pihl och G.
Löwegren. 1862–1902 utgaf L. »Tidning för
trädgårdsodlare», i hvilken han själf skref en
mängd uppsatser. L. har med understöd af statsmedel
företagit flera utländska studieresor.

Ledamot af Landtbruksakademien.

Gift 1863
med Johanna Fredrika Torstenson.


1. Lindh, Johan Per, boktryckare och bokförläggare.
Född i Örebro d. 28 aug. 1757. Fadern
var Johan Lindh, född i Örebro d. 4 okt. 1723,
som 1752 erhöll k. privilegium på att öppna boktryckeri
i Örebro och i tiotusental sålde a-b-c-böcker,
katekeser och psalmböcker samt blef ägare
af landtgods och järnbruk. Han var gift med Anna
Regina Dahlström
.

Efter faderns död öfvertog
L. Örebrotryckeriet 1784, som han 1798 sålde till
sin yngre broder (se nedan). Själf hade L. 1791
inköpt tryckeri i Stockholm och där börjat bokförlag.
Han inköpte bl. a. Lars Salvius’ förlag, tryckte
från 1792 almanackor enligt kontrakt med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 15:43:11 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free