Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Löfvenskiöld - 1. Löfvenskiöld, Henrik Anders - 2. Löfvenskiöld, Salomon - 3. Löfvenskiöld, Charles Emil - Lönnroth, Arvid Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Löfgren</i> (se nedan) som själf slöt sin adliga gren. Dennes
kusiner, Alexander och </i>Samuel</i>, adlades 1756 och
fingo då upptaga den redan adlade släktingens namn
och adopterades på hans nummer. Ätten utgick 1892.
1. Löfvenskiöld, Henrik Anders, ämbetsman,
latinsk skald. Född på Eggeby i Östergötland
d. 5 sept. 1699. Föräldrar: landskamreraren i Linköping
Anders Löfgren och Anna Scheibe.
Sedan L. i Uppsala slutat sina akademiska studier, ingick
han 1719 som e. o. kanslist i krigsexpeditionen och
året därefter vid utrikes expeditionen. 1721 åtföljde
han såsom sekreterare envoyén, sedermera riksrådet,
grefve Cedercreutz till Ryssland, förordnades 1725
till hofmästare för de kungliga pagerna, blef 1728
advokatfiskal i kammarrevisionen, 1736 assessor
i samma ämbetsverk och adlades 1743 med namnet
Löfvenskiöld. Fyra år senare befordrades han till
amiralitetskammarråd och afled i Karlskrona d. 25 maj
1765.
Han ansågs som ovanligt duglig ämbetsman och
användes därför i en mängd kommittéer och kungliga
kommissioner. Inom den lärda världen gjorde han sig
bemärkt såsom lyckad latinsk och svensk skald. Hans
svenska poem finnas införda i Salvii Lärda Tidningar,
där man äfven träffar hans latinska disticha öfver
Sveriges konungar från Gustaf I till och med Carl
XI. Dylika verser öfver de tre följande regenterna
äro intagna i hans egen biografi i Gezelii Lexikon.
Gift 1728 med Ulrika Wong.
2. Löfvenskiöld, Salomon, ämbetsman; den
föreg. kusins son. Född på Öströ i Dagsås
socken i Halland d. 26 dec. 1764. Föräldrar:
amiralitetsöfverkommissarien Samuel Löfgren, adlad
och adopterad på sin kusins, amiralitetskammarrådet
Henrik Anders Löfvenskiölds, namn och nummer,
samt friherrinnan Johanna Beata Raab.
L. valde att börja med den militära
banan och utnämndes till fänrik vid Kronobergs
regemente 1779. Sedermera placerad på Södra
skånska kavalleriregementet, tjänstgjorde han såsom
adjutant hos d. v. generalen friherre Toll 1789–95
och åtföljde honom under hans ministertid
i Polen. Efter hemkomsten 1795 befordrad
till ryttmästare vid förenämnda regementes vargering,
utnämndes han två år senare till öfveradjutant
hos konungen och major i arméen och
blef hofmarskalk 1800. Året därefter förordnad
till landshöfding öfver Örebro län, innehade han detta
förtroendekall i femton år och tillvann sig härunder
så väl regeringens som länsinvånarnas erkänsla för
den omtanke, rättvisa och skicklighet, hvarmed han
handhade sitt ämbete. Upphöjd i friherrligt stånd
under riksdagen i Örebro 1810, utnämndes han vid sitt
afskedstagande från landshöfdingbefattningen 1816
till president i bergskollegium. Under den korta
tid, han innehade denna plats, »skänkte han ett
nytt lif åt detta ämbetsverk», hvilket äfven kan
sägas ha varit förhållandet med kommerskollegium, dit
han förflyttades som president 1818. Efter att 1825
ha blifvit serafimerriddare och 1829 nämnd till en
af rikets herrar, nedlade han 1830 sina befattningar
och tillbragte sina återstående lefnadsår dels på sina
egendomar i landsorten, dels i Stockholm, hvarest han
efter en långvarig sjukdom afled d. 25 febr. 1850.
Kunskapsrik, redbar, skicklig och ordningsälskande
som ämbetsman, var L. »i det enskilda lifvet en
verklig hedersman, en svensk af gamla stammen,
modig, ståndaktig, flärdlös, sannfärdig, vänfast och
hjärtlig».
Af sin efterlämnade förmögenhet anslog
han en betydlig summa till en stipendiefond, att under
vissa villkor af någon akademiskt underbyggd adlig
yngling åtnjutas för vetenskapliga och konsthistoriska
studier vid utländsk läroanstalt.
Gift 1802 med Juliana Margareta Coyet.
3. Löfvenskiöld, Charles Emil,
landtbruksarkitekt. Född på Hassle-Säby i
Skaraborgs län d. 27 jan. 1810; den föreg.
brorson. Föräldrar: hofmarskalken Carl Fredrik
Löfvenskiöld och friherrinnan Eva Sofia Ulrika
Åkerhielm.
L. blef student i Uppsala 1825 och valde
den juridiska banan, men måste för sjuklighet lämna
så väl den som universitetet och nedsatte sig som
landtbrukare å sin egendom Bergatorp i Skaraborgs
län. Här lärde han inom kort känna det bedröfliga
tillstånd, i hvilket landtbyggnadskonsten befann
sig. Han började då söka åstadkomma en förbättring
i denna viktiga del af landtbruket, hvilken ej förut
varit föremål för någon offentlig verksamhet. Under en
lång följd år lämnade han icke allenast kostnadsfritt
en mängd byggnadsritningar och anvisningar i
byggnadsväg utan ledde på det mest oegennyttiga
sätt personligen utförandet af många byggnadsföretag
inom landtekonomien. Det Löfvenskiöldska systemet,
som på flera orter vunnit stor användning, förenar på
ett lyckligt sätt tre hvar för sig viktiga uppgifter:
prydlighet, billig byggnadskostnad och bekvämlighet i
byggnadernas inre anordning. För detta ändamål har han
framhållit gråstenens värde som byggnadsämne för uthus
och ladugårdar samt anvisat ett enkelt och smakfullt
sätt att ornera sådana byggnader med tegel, fäst
uppmärksamheten på vikten af byggnadernas centrala
läge i förhållande till åkerfälten samt genom råd och
anvisningar vid anläggningar af utgårdar praktiskt
lagt i dagen, huru genom ett planmässigt förfarande i
byggnadsväg betydliga kostnadsbesparingar uppstå vid
landtgårdens yttre göromål. Hans verksamhet såsom
författare har visat sig i åtskilliga artiklar införda
i Tidskrift för Byggnadskonst och ingeniörvetenskap,
i Bergelins Tidskrift för svenska landtbruket och
i Landtbruksakademiens tidskrift samt i särskildt
utgifna planschverk: Om Landtmannabyggnader
1854–55, och Landtmannabyggnader hufvudsakligen
för mindre jordbruk 1868, hvilka arbeten blifvit
belönta med Landtbruksakademiens lilla och stora
guldmedalj. Död d. 18 okt. 1888.
Ogift.
Lönnroth, Arvid Fredrik, militär, djurmålare. Född
i Göteborg d. 27 aug. 1823. Föräldrar: majoren
vid Göta artilleriregemente Arvid Lönnroth och Helena
Bredelius.
Redan såsom kadett på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
