- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:268

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Palmstierna, Carl Otto - 4. Palmstierna, Nils Axel Hjalmar - Palmstruch - 1. Palmstruch, Johan (Hans) - 2. Palmstruch, Johan Vilhelm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Det friare tullsystem, som vid denna tid kom
till stånd, hade däremot i P. en bestämd motståndare.
Efter sitt afskedstagande drog han
sig tillbaka från det offentliga lifvet och ägnade
sina krafter åt ett vidtomfattande landtbruk. P.,
som 1829 blef led. af Krigsvetensk.-akad., afled
i Stockholm d. 19 nov. 1878.

Gift 1819 med friherrinnan Lovisa Eleonora Rudbeck.

Efter hans död utgåfvos 1880 Berättelser ur friherre
Carl Otto Palmstiernas lefnad
af sonen öfverceremonimästaren
Carl Fredrik Herman (f. 1823,
d. 1896), hvilken bland annat gjorde sig känd
som en stark sparsamhetsvän i Stockholms stadsfullmäktige.


4. Palmstierna, Nils Axel Hjalmar, militär,
riksdagsman, statsråd. Född i
Stockholm d. 31 mars 1836; den
föregåendes son.

Ägnande sig åt det militära yrket, utnämndes
P. 1854 till underlöjtnant vid
Vendes artilleriregemente, där
han 1861 befordrades till löjtnant
och 1869 till kapten. Major i armén
1873, anställdes han i samma grad vid Göta
artilleriregemente 1876, blef öfverstlöjtnant i
armén 1879 och öfverste 1882. Följande år förordnades
P. till generalintendent och chef för
arméförvaltningens intendentsdepartement och blef
1887 generalmajor i armén. Efter det »nya
systemets» seger genom omkastande af Stockholmsvalets
resultat, utnämndes P., hvilken som
protektionist då erhållit plats å Stockholmsbänken
i Andra kammaren, d. 6 febr. 1888 till statsråd
och chef för landtförsvarsdepartementet. Sedan
P. förgäfves sökt erhålla riksdagens bifall till en
ökning af 90 dagars öfning för de värnpliktiga
i samband med grundskatternas afskrifning, begärde
och erhöll han sitt afsked från denna post
d. 22 juni 1892, då han utnämndes till landshöfding
i Jönköpings län.

P., som vid sista
ståndsriksdagen reserverade sig mot representationsförändringen,
har sedan 1900 varit sitt läns
representant i Första kammaren, som 1901 insatte
honom i försvarsutskottet och 1903–05
i statsutskottet. Vid 1900 års riksdag kom P.
att i viss mening spela en politisk roll. Vid
debatten om den kommunala rösträttens begränsning
föreslog han en sådan till 1/5 af kommunens
hela röstetal och ett röstmaximum af
5,000. Lagutskottet upptog sedermera sammanjämkningsvis
detta förslag med ändring af siffran
1/5 till 1/10. Med två rösters majoritet bifölls detta
äfven af Första kammaren, och så erhöll denna
fråga, som öfver ett tredjedels sekel stått på
dagordningen, en åtminstone temporär lösning.
P., som varit ledamot af åtskilliga militära kommittéer,
blef 1871 led. af Krigsvetensk.-akad.

Gift 1868 med Sofie Charlotta Vilhelmina Blomstedt.


Palmstruch. Ätten härstammar från en
gammal brabantsk adlig ätt, vid namn Wittmacher
eller Wittmaker. En ättling af densamma,
Reinhold Wittmacher von Ermond nedsatte
sig i början af 1600-talet såsom handlande
i Riga. En af hans söner var


1. Palmstruch, Johan (Hans), financier. Född
i Riga d. 13 juni 1611; modern hette Anna Bjelska.

1651 hade Johan och hans bröder för
tjänster, dem fadern gjort kronan i Gustaf Adolfs
tid, fått svenskt adelskap med namnet Palmstruch,
hvarjämte Johan 1654 utnämndes till kommissarie
i generalkommersekollegium. För att underlätta
penningerörelsen, hade både Johan och Gustaf II
Adolf uppmuntrat borgarståndet att inrätta låne- och
växelbanker, hvilket då ej ledde till någon
verkställighet. P. upptog förslaget och erhöll,
förnämligast genom M. G. de la Gardie, 1656
privilegium på 30 år att upprätta dylika banker,
först i Stockholm och sedermera i rikets
andra städer. En sådan öppnades i Stockholm
i juli 1657 och synes i början ha motsvarat sitt
ändamål, ty ännu 1660 ansågo ständerna honom
vara nyttig och väl ordnad. Banken stod under
kronans uppsikt, i det att rikskammarrådet frih.
G. Bonde 1659 förordnades till dess öfverinspektor.
Emellertid tillstötte snart omständigheter,
som gjorde dess ställning vacklande. Dels
för det stegrade priset på kopparn, dels för att
erhålla så stor vinst som möjligt, började banken
efter 1661 utgifva kreditsedlar, det första pappersmynt
i Sverige. Härvid begicks den stora
oförsiktigheten att utsläppa sedlar till mer än
dubbla beloppet af inneliggande valuta. När
sedlarnas värde därför hastigt föll, måste banken
i sept. 1668 inställa sina betalningar. Den
allmänna oviljan vände sig mot P., som dömdes
att mista adelskap, gå i landsflykt och ersätta
bristen, eller i annat fall mista lifvet. Man
känner ej, huruvida någon återbetalning ägde
rum. Men emellertid blef P. 1670 benådad och
afled i Stockholm d. 8. mars 1671.

Gift med Margareta von der Busch.


2. Palmstruch, Johan Vilhelm, militär, naturforskare,
tecknare, gravör.
Född i Stockholm d. 3 mars
1770; den föregåendes brorsons
sonson. Föräldrar: majoren Urban
Reinhold Palmstruch
och
Ulrika Sparfvenfelt.

Af föräldrarna bestämd till militärståndet,
utnämndes P., elfva år
gammal, till fänrik vid Upplands regemente, hvilket
han af egen böjelse utbytte mot arméns
flotta, dit han transporterades såsom fänrik 1786.
Med denna bevistade han 1789 och 1790 de
båda sjöslagen vid Svensksund och visade vid
bägge tillfällena så stor tapperhet, att han
det förstnämnda året befordrades till löjtnant.
Sedan han 1791 varit öfverste Rosenstein följaktig
på hans beskickning till Marocko, utnämndes
han 1793 till kapten och transporterades 1796
på egen begäran till ryttmästare vid adelsfanan.
1797–98 var P, lärare vid Fribyggareordens lyceum
och ägnade sig sedan ett par år åt landtbruk.
Från yngre åren en flitig idkare af naturvetenskaperna
och i allmänhet utrustad med ett större
mått af bildning, än hvad som vid den tiden
var vanligt bland militärer, begynte han med biträde
af några vänner 1802 utgifvandet af Svensk
Botanik
, ett sekularverk, till hvilket han själf
gjort teckningarna och af hvilket vid hans död sex
delar med fyrahundratrettiotvå färglagda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0268.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free