- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:280

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Biography and Genealogy, Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Petersson, Nils - Petersson, Per Johan - Peterson-Berger, Olof Vilhelm - Petræus, Eskil - Petre, Johan Thore

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kammaren, där han genom sin sparsamhetsifver och
den torroliga satir, som kryddade hans anföranden,
snart gjorde sig synnerligen uppmärksammad.
P. tillhörde landtmannapartiet och var
den förste, som frambar dess önskemål om inskränkning
i städernas representationsrätt. Vid
tullfrågans framträdande å dagordningen framträdde
han som en af de ifrigaste protektionisterna
och slöt sig 1888 till »nya landtmannapartiet»,
hvars förtroenderåd han alltjämt tillhörde till
1895, då han efter »sammanslagningen» mellan
landtmannapartierna gick att intaga samma plats
i det »förenade» landtmannapartiet. I rent politiska,
såväl som kulturella, frågor var P. afgjordt
konservativ. Han var 1873–78 ledamot af lagutskottet
och 1879–96 af statsutskottet samt
1883 af försvarsutskottet, då genom hans och
andras prutningar de Posseska härordnings- och
skatteförslagens framgång omöjliggjordes. Däremot
understödde han 1892 års härordningsförslag.
Som statsrevisor fungerade han 1878, 1883
och 1888–90. I hemorten var han (med undantag
af 1881) ständigt medlem af landstinget alltifrån
institutionens begynnelse 1863 till sin död
i Runtorp d. 11 nov. 1896.

Gift 1849 med Karin Petersson.


Petersson, Per Johan, filolog. Född i Skirö
socken af Jönköpings län d. 8
maj 1816. Föräldrar: riksdagsmannen
Peter Person och Anna
Kristina Zakrisdotter
.

Student i Uppsala 1835, gjorde P. sig
af lärare och kamrater tidigt bemärkt
och fäste vid sig stora
förhoppningar. 1842 mottog han
vid promotionen lagerkransen och utnämndes,
efter att på hösten ha speciminerat för en docentur,
innan årets slut till poës. docens. 1843 erhöll han
Svenska akademiens andra pris för ett till akademien
ingifvet skaldestycke »Sapphos klagan»,
anställdes 1847 såsom adjunkt i latinska språket
vid Uppsala katedralskola och befordrades 1854
till litterar. human. adjunkt vid universitetet.
Efter prof. Zedriz’ frånfälle utnämnd till hans
efterträdare såsom professor i latinska språket
och litteraturen 1859, innehade han denna lärostol,
ehuru en allt mer tilltagande sjuklighet
tvang honom att tidtals under de senare åren
begära tjänstledighet, till sin död d. 19 juni
1874.

Lycklig latinsk skald och väl förtrogen
med det romerska språket, häfdade han från
katedern dess rätt och bildade omkring sig skickliga
lärjungar, under det han i en talrik krets
af enskilda vänner värderades för sin trofasthet
och gladlynthet i umgänge. God poet, gjorde
P. sig bemärkt vid de skandinaviska studentmötena
1843 och 1845. Han öfversatte Stagnelius
»Vladimir den store» på latinska hexametrar
1840–42.

Gift 1854 med Maria Lovisa Florman.


Peterson-Berger, Olof Vilhelm,
tonsättare, musikkritiker.
Född i Ullångers förs. af Västernorrlands
län, d. 27 febr. 1867.
Föräldrar: förste landtmätaren
Olof Peterson och Sofia Wilhelmina Berger.

Efter vid Umeå allm. läroverk
1885 aflagd mogenhetsexamen, ägnade sig P. åt
musikaliska studier, och ingick 1886 som elev vid
konservatoriet i Stockholm, där han 1889 aflade
organistexamen. Han fullkomnade sig därefter i
Dresden 1889–90 och var 1892–94 lärare i musikteori,
partiturstudium, piano- och ensemblespel
vid Dresdener Musikschule. 1895 slog han sig
ned som privat musiklärare i Stockholm och
verkade sedan 1896 som musikresencent i Dagens
Nyheter, där hans talangfullt skrifna artiklar
väckt mycken uppmärksamhet men ock genom
sin polemiska skärpa framkallat mycken motsägelse
och på sina håll ytterlig förbittring.

Som själfständig kompositör har P-B. uppträdt med
text och musik till festspelet Sveagaldrar, uppfördt
å operan i Stockholm 1897 vid Oskar II:s
regeringsjubileum, musikdramat Ran, 1900 (uppf.
1903), sagospelet Lyckan, 1902 (uppf. 1903), symfonien
Banéret, 1903, Karlfeldtcykeln: Ur svensk
lyrik
, 1901–03, samt har utgifvit kompositioner
för piano, violin, solosång och manskvartett.


Petræus, Eskil, biskop. Född 1593 i Värmland
och son af Olaus Eschilli, som var komminister
i Nor i Värmland och sedan kyrkoherde i
Filipstad.

Efter i Uppsala idkade akademiska
studier och därstädes 1619 vunnen magistergrad,
uppehöll sig P. en längre tid vid utländska universitet
och förordnades efter sin hemkomst 1624
till adjunkt i filosofiska fakulteten i Uppsala.
Hans flit såsom akademisk lärare fäste på honom
Gustaf II Adolfs uppmärksamhet, så att konungen
1626 gaf honom sitt eget stipendium för att
vid tyska universitet studera teologi. Återkommen
med de mest hedrande vittnesbörd af den lärde
professor Johan Gerhard i Jena, förordnades han
1628 till teologie lektor i Åbo, samt förklarades
för teologie licentiat i Uppsala och utnämndes
till förste teologie lektor i Åbo 1630. Tre år
senare erhöll han förmyndareregeringens fullmakt
att vara kyrkoherde i Karlstad, men kvarstannade
fortfarande i Åbo, där han utnämndes
till domprost 1634. Vid Åbo universitets öppnande
1640 förordnades han till dess förste
teologie professor och blef s. å. teologie doktor
i Uppsala. P. var också universitetets i Åbo
förste rektor. Vid biskop Rothovii frånfälle valdes
han 1652 till hans efterträdare på Åbo biskopsstol
och beklädde detta kall till sin död d. 27
september 1657.

I Finlands kyrkoförsamlings
historia är P. ett framstående namn. Med nit
och allvar deltog han i den finska bibelöfversättningen,
hvilken hufvudsakligen genom hans
bedrifvande utkom 1642. Han utarbetade äfven
den första grammatiken öfver finska språket,
1649. Såsom stiftsstyresman verkade han för
införande af kateketisk undervisning samt ett
lifskraftigare och mera bibeltroget predikosätt.

Gift 1: med dottern till en
holländsk adelsman Pomerening
och 2: 1633 med Anna Kock.


Petre, Johan Thore, bergsbruksidkare,
politiker. Född å
Hofors bruk d. 23 juli 1793.
Föräldrar: bruksägaren Robert
Fredrik Petre
– af en gammal

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 18:16:33 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0280.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free