Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Quensel, Konrad - 2. Quensel, Konrad - Quiding, Nils Herman - Qvanten, Emil von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
liten uppsats af honom, Cogitationes problematicæ
de correctione calendarii. Hit höra ock
några under hans precidium utgifna akademiska
afhandlingar. Vidare äro att nämna hans 1720
författade försvar för det copernikanska systemet
Veritatis defensiuncula contra veritatis studiosi
de motu solis et lunæ lucubratiunculam samt
Brevis maniductio ad usum globorum tam
coelestis quam terrestris, efter hans död utgifven
1732 af sonen W. Quensel. I Karlstads läroverksbibliotek
finnes förvarad hans handskrifna
Aritmethica pro usu matheseos.
Gift 1: med Anna Wallvik, 2: med Ingeborg Tholin, 3: med
Anna Petronella Svågersdotter.
2. Quensel, Konrad, naturforskare. Född i
Skåne d. 10 dec. 1767, den föregåendes sonson.
Föräldrar: prosten och kyrkoherden Jakob Quensel
och Ulrika Benedicta Billberg.
Efter att
hafva blifvit student i Lund 1783, promoverades Q.
till filos. magister därstädes 1787. Två år senare
företog han en vetenskaplig resa till Lappland,
där en mängd nya naturföremål, däribland fyra
insektarter, af honom uppdagades. Sedan han
1791 blifvit antagen till amanuens vid botaniska
trädgården i Uppsala, begynte han med allvar
studera läkarekonsten och blef medicine doktor
1797. Året därpå flyttade han till Stockholm
och öfvertog såsom intendent vården af Vetenskapsakademiens
naturhistoriska samlingar, hvarjämte
han tjänstgjorde såsom lärare i kemi och
naturalhistoria på Karlberg. Hedrad 1805 med
professors titel, öfverlefde han icke länge denna
utmärkelse. Han angreps nämligen oförmodadt
af en bröstsjukdom, som slutade hans verksamma
lif på Karlberg d. 22 aug. 1806.
Inom den vetenskapliga världen har Q. förnämligast
gjort sig ett namn såsom flitig medarbetare
i Palmstruchs stora planschverk »Svensk
Botanik» och »Svensk Zoologi». Han har dessutom
författat: Beskrifningar på Nattfjärilar,
i Vet.-akad. handl. 1791, Flundresläktets arter,
i s. tidskr. 1806, utgifvit Elefantens naturalhistoria,
samt något till upplysning om det
längesedan utdöda Mammot eller Bohemotdjuret,
1804 m. m.
Quiding, Nils Herman, jurist, sociologisk skriftställare.
Född i Malmö d. 30
aug. 1808. Föräldrar: kyrkoherden
Nils Quiding och Sara
Maria Quiding.
Student i Lund 1825, ingick Q. efter aflagd
hofrättsexamen i statens tjänst
1830. Stadsnotarie i sin fädernestad
1839, blef han rådman
därstädes 1847, från hvilken befattning han afgick
1879. Död i Malmö d. 26 dec. 1886.
Denna ram af yttre lefnadshändelser omsluter
ett lif, ägnadt åt studier och författarskap i skilda
riktningar. Redan 1832 utgaf Q. Kort och redig
framställning af svenska rättstafningsläran,
hvarpå följde Nytt slags register till Sveriges
allmänna nu gällande lag, 1839, Arkiv för
kommunallagstiftning, 1842–44 och Svenskt
allmänt författningsregister 1522–1862, 1865.
Om dessa arbeten, ehuru till stor nytta som
uppslagsverk, gingo mera opåaktade förbi, väckte
däremot Q. stort uppseende genom sitt om stort
skarpsinne och radikala förslag till omstöpning
af samhällsförhållandena vittnande Slutlikvid med
Sveriges lag af Nils Nilsson, arbetskarl, 1871–76,
i hvilket arbete de sedermera gängse termerna
»öfverklass» och »underklass» för första
gången förekommo. Q., som 1838–42 var redaktör
af Malmö Tidning, representerade sin
stad i borgarståndet vid 1862–63 års riksdag.
Gift 1856 med Anna Katarina Åkerblom,
hade han i detta gifte dottern Anna (Annie)
Vilhelmina Elisabet, född i Malmö d. 18 nov.
1869, hvilken uppträdt som författarinna med
romanerna Hvidehus, Ett främmande namn,
En droppe ur hafvet, Fru Fanny, m. fl., utmärkta
af vaken iakttagelseförmåga och berättaretalang
samt en utprägladt konservativ åskådning
i etiska och sociala frågor.
Qvanten, Emil von, skriftställare. Född i
Björneborg d. 22 aug. 1827 och
tillhörande en finsk militärsläkt,
som 1650 af drottning Kristina förlänades
med adlig sköld och märke.
Föräldrar: kaptenen Johan Edvard
von Qvanten och Carolina
Fredrika von Kothen.
Q. var först kadett vid finska kadettkåren
i Fredrikshamn och blef student vid universitetet
i Helsingfors 1846. Efter att några år ha idkat
akademiska studier, måste han till följd af försvagad
hälsa söka sig en vistelseort under ett
mildare luftstreck och begaf sig till Kaplandet,
hvarest han uppehöll sig ett år, besökte därefter
Ostindien samt återvände öfver S:t Helena, England
och Belgien till Sverige, där han 1853 bosatte
sig i Stockholm. Sedan han 1857 blifvit
svensk undersåte, deltog han såsom hufvudman
för sin ätt i riksdagarna 1859–60 och 1862–63
samt anställdes 1864 såsom bibliotekarie hos
konung Carl XV, hvilken befattning upphörde
med konungens död 1872. Samtidigt var han
verksam såsom medarbetare i åtskilliga af de
större Stockholmstidningarna – en verksamhet,
hvarmed han fortfor till i början af 1890-talet.
Han lämnade nämligen vid denna tid Sverige
för att till stärkande af sin hälsa taga sin hemvist
i Italien. Redan, medan han ännu var kvar
i Finland, framträdde v. Q. som diktare, först
med en poetisk kalender, Lärkan, af hvilken tvenne
årgångar utkommo 1845 och 1849, och därefter
1851 med Dikter, af hvilka en ny och tillökt
upplaga under titeln Lyriska dikter utgafs
1859, samt slutligen 1880 med Dikter,
nya och gamla. 1882 utkom hans edition af
»Sveriges skönaste folkvisor». 1855 offentliggjorde
han under det antagna författarnamnet
Peder Särkilax en i två häften affattad politisk
broschyr, Fennomani och Skandinavism, hvari
han påyrkade Finlands skiljande från tsarriket. I
sammanhang därmed framställde han idén om en
svensk-finsk förbundsstat under gemensam konung
och med en gemensam förbundsförsamling, vald
af de båda landens särskilda, af hvarandra oberoende
riksförsamlingar. Sedan han genom nämnda
arbete så godt som frivilligt afsagt sig möjligheten
att återvända till Finland, begynte han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
