- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:309

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Biography and Genealogy, Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Comments? |   

Print (PDF) - On this page / på denna sida - 1. Quensel, Konrad - 2. Quensel, Konrad - Quiding, Nils Herman - Qvanten, Emil von

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

liten uppsats af honom, Cogitationes problematicæ 
de correctione calendarii. Hit höra ock 
några under hans precidium utgifna akademiska 
afhandlingar. Vidare äro att nämna hans 1720 
författade försvar för det copernikanska systemet 
Veritatis defensiuncula contra veritatis studiosi 
de motu solis et lunæ lucubratiunculam samt 
Brevis maniductio ad usum globorum tam 
coelestis quam terrestris, efter hans död utgifven 
1732 af sonen W. Quensel. I Karlstads läroverksbibliotek 
finnes förvarad hans handskrifna 
Aritmethica pro usu matheseos.

Gift 1: med Anna Wallvik, 2: med Ingeborg Tholin, 3: med 
Anna Petronella Svågersdotter.


2. Quensel, Konrad, naturforskare. Född i 
Skåne d. 10 dec. 1767, den föregåendes sonson. 
Föräldrar: prosten och kyrkoherden Jakob Quensel 
och Ulrika Benedicta Billberg.

Efter att 
hafva blifvit student i Lund 1783, promoverades Q. 
till filos. magister därstädes 1787. Två år senare 
företog han en vetenskaplig resa till Lappland, 
där en mängd nya naturföremål, däribland fyra 
insektarter, af honom uppdagades. Sedan han 
1791 blifvit antagen till amanuens vid botaniska 
trädgården i Uppsala, begynte han med allvar 
studera läkarekonsten och blef medicine doktor 
1797. Året därpå flyttade han till Stockholm 
och öfvertog såsom intendent vården af Vetenskapsakademiens 
naturhistoriska samlingar, hvarjämte 
han tjänstgjorde såsom lärare i kemi och 
naturalhistoria på Karlberg. Hedrad 1805 med
professors titel, öfverlefde han icke länge denna
utmärkelse. Han angreps nämligen oförmodadt 
af en bröstsjukdom, som slutade hans verksamma 
lif på Karlberg d. 22 aug. 1806.

Inom den vetenskapliga världen har Q. förnämligast 
gjort sig ett namn såsom flitig medarbetare 
i Palmstruchs stora planschverk »Svensk 
Botanik» och »Svensk Zoologi». Han har dessutom 
författat: Beskrifningar på Nattfjärilar,
i Vet.-akad. handl. 1791, Flundresläktets arter, 
i s. tidskr. 1806, utgifvit Elefantens naturalhistoria,
samt något till upplysning om det 
längesedan utdöda Mammot eller Bohemotdjuret, 
1804 m. m.


Quiding, Nils Herman, jurist, sociologisk skriftställare. 
Född i Malmö d. 30
aug. 1808. Föräldrar: kyrkoherden 
Nils Quiding och Sara 
Maria Quiding.

Student i Lund 1825, ingick Q. efter aflagd
hofrättsexamen i statens tjänst
1830. Stadsnotarie i sin fädernestad 
1839, blef han rådman 
därstädes 1847, från hvilken befattning han afgick 
1879. Död i Malmö d. 26 dec. 1886.

Denna ram af yttre lefnadshändelser omsluter 
ett lif, ägnadt åt studier och författarskap i skilda 
riktningar. Redan 1832 utgaf Q. Kort och redig 
framställning af svenska rättstafningsläran, 
hvarpå följde Nytt slags register till Sveriges 
allmänna nu gällande lag, 1839, Arkiv för 
kommunallagstiftning, 1842--44 och Svenskt 
allmänt författningsregister 1522--1862, 1865. 
Om dessa arbeten, ehuru till stor nytta som
uppslagsverk, gingo mera opåaktade förbi, väckte
däremot Q. stort uppseende genom sitt om stort
skarpsinne och radikala förslag till omstöpning
af samhällsförhållandena vittnande Slutlikvid med
Sveriges lag af Nils Nilsson, arbetskarl, 1871--76,
i hvilket arbete de sedermera gängse termerna
»öfverklass» och »underklass» för första 
gången förekommo. Q., som 1838--42 var redaktör 
af Malmö Tidning, representerade sin 
stad i borgarståndet vid 1862--63 års riksdag.

Gift 1856 med Anna Katarina Åkerblom, 
hade han i detta gifte dottern Anna (Annie)
Vilhelmina Elisabet, född i Malmö d. 18 nov. 
1869, hvilken uppträdt som författarinna med 
romanerna Hvidehus, Ett främmande namn, 
En droppe ur hafvet, Fru Fanny, m. fl., utmärkta 
af vaken iakttagelseförmåga och berättaretalang 
samt en utprägladt konservativ åskådning 
i etiska och sociala frågor.


Qvanten, Emil von, skriftställare. Född i 
Björneborg d. 22 aug. 1827 och 
tillhörande en finsk militärsläkt,
som 1650 af drottning Kristina förlänades 
med adlig sköld och märke. 
Föräldrar: kaptenen Johan Edvard 
von Qvanten och Carolina 
Fredrika von Kothen.

Q. var först kadett vid finska kadettkåren 
i Fredrikshamn och blef student vid universitetet 
i Helsingfors 1846. Efter att några år ha idkat 
akademiska studier, måste han till följd af försvagad 
hälsa söka sig en vistelseort under ett 
mildare luftstreck och begaf sig till Kaplandet, 
hvarest han uppehöll sig ett år, besökte därefter 
Ostindien samt återvände öfver S:t Helena, England 
och Belgien till Sverige, där han 1853 bosatte 
sig i Stockholm. Sedan han 1857 blifvit 
svensk undersåte, deltog han såsom hufvudman 
för sin ätt i riksdagarna 1859--60 och 1862--63 
samt anställdes 1864 såsom bibliotekarie hos 
konung Carl XV, hvilken befattning upphörde 
med konungens död 1872. Samtidigt var han 
verksam såsom medarbetare i åtskilliga af de 
större Stockholmstidningarna -- en verksamhet, 
hvarmed han fortfor till i början af 1890-talet. 
Han lämnade nämligen vid denna tid Sverige
för att till stärkande af sin hälsa taga sin hemvist
i Italien. Redan, medan han ännu var kvar 
i Finland, framträdde v. Q. som diktare, först 
med en poetisk kalender, Lärkan, af hvilken tvenne 
årgångar utkommo 1845 och 1849, och därefter 
1851 med Dikter, af hvilka en ny och tillökt 
upplaga under titeln Lyriska dikter utgafs 
1859, samt slutligen 1880 med Dikter,
nya och gamla. 1882 utkom hans edition af 
»Sveriges skönaste folkvisor». 1855 offentliggjorde 
han under det antagna författarnamnet 
Peder Särkilax en i två häften affattad politisk 
broschyr, Fennomani och Skandinavism, hvari 
han påyrkade Finlands skiljande från tsarriket. I 
sammanhang därmed framställde han idén om en 
svensk-finsk förbundsstat under gemensam konung 
och med en gemensam förbundsförsamling, vald 
af de båda landens särskilda, af hvarandra oberoende 
riksförsamlingar. Sedan han genom nämnda
arbete så godt som frivilligt afsagt sig möjligheten
att återvända till Finland, begynte han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 17 02:21:00 2008 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0309.html

Valid HTML 4.0!