- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:398

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Biography and Genealogy, Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Rydelius, Andreas - 2. Rydelius, Magnus - Rydin, Herman Ludvig

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Bland de öfriga alstren af hans skriftställarskap
förtjäna nämnas hans länge och mångenstädes
begagnade skolbok Grammatista philosophans 1714, i
många upplagor, senast 1844, Sententiæ philophicæ
fundamentales
1733, äfven öfversatt på svenska, samt
Sedebok, hvarutinnnan gifves en kort anledning till
dygden
1731, flera uppl., senast 1834. R. ägde äfven
betydande poetiska anlag och har författat flera
svenska skaldestycken, hvilka först i våra dagar
blifvit samlade och utgifna (af Braune 1868).

Ogift.


2. Rydelius, Magnus, universitetslärare,
historiker. Född i Fornåsa församling i Östergötland,
den 24 juni 1676; den föregåendes broder.

Sedan R. genomgått Linköpings läroverk, fick han, ännu helt
ung, åtfölja sin äldre broder till professor Bilberg i
Örebro och sändes af honom med hedrande vitsord 1694
till Uppsala. Promoverad till fil. magister 1703,
anställdes han 1711 såsom docent i filosofiska
fakulteten i Lund, på samma gång han öfvertog
rektorsbeställningen vid Lunds katedralskola. Sedan
han under åren 1712–14, jämte förenämnda befattningar,
förestått akademiska räntmästar-sysslan och
uppehållit eloquentieprofessors föreläsningar,
befordrades han 1715 till professor i historia och
poesi, hvilken lärostol han innehade till 1731, då
han vid historiens frånskiljande såsom eget läroämne
öfvertog den återupplifvade professuren i poesi och
vältalighet. Teologie doktor 1733, öfverflyttades
han s. å. till tredje professuren i teologiska
fakulteten, befordrades till andre teologie professor
1739 och till förste professor och domprost 1740.

Död i Lund d. 1 dec. 1742.

Ehuru sin broder mycket
underlägsen, var han dock en ganska skicklig man samt
utmärkt för både lärdom, undervisningsskicklighet
och skriftställarförmåga. Ett berömligt drag i hans
karaktär var hans ömhet mot nödlidande, hvilka han
aldrig tröttnade att bispringa, ehuru tvenne stora
eldsvådor medtogo en god del af hans egendom. Såsom
professor utgaf han och försvarade ända till 89
akademiska dissertioner.

Gift 1716 med Elisabet Stobceus.


Rydin, Herman Ludvig, universitetslärare, rättslärd,
politiker. Född i Jönköping d. 13
aug. 1822. Föräldrar: handlanden och rådmannen
Johan Samuel Rydin och Engel Katarina von Sydow.

R. genomgick Jönköpings skola och Växiö gymnasium
samt blef student i Uppsala 1840. Efter
åtta års akademiska studier, därvid en god del af hans
tid upptogs af andras undervisning, promoverades han
1848 till fil. doktor med andra hedersrummet samt
aflade juris utriusque kandidatexamen 1851. Under
de därpå följande åren tjänstgjorde han dels såsom
e. o. i Svea hofrätt och dels som biträdande domare
vid rådhusrätt samt ting på landet. Efter att 1853
ha disputerat för en juridisk adjunktur i Lund med en
afhandling Bidrag till svenska skogslagsstiftningens
historia
, utnämndes han s. å. till adjunkt i
administrativrätt och nationalekonomi vid nämnda
universitet, och förordnades året därpå till vice
häradshöfding. Vårterminen 1854 förestod han på
förordnande professuren i nämnda ämnen. År 1855
utgaf och försvarade han en afhandling Om svenska
folkets beskattningsrätt
och utnämndes kort därefter
s. å. till professor i svensk statsrätt, kyrkorätt,
krigslagfarenhet och folkrätt vid universitetet
i Uppsala. Denna befattning innehade han till
1890, då han tog afsked.

Lifligt intresserad
af tidens frågor, framträdde han 1860 i den
offentliga diskussionen med ett i förening med
C. G. Malmström författadt Flygblad i norska frågan,
hvari han emot den då rådande oppinionen i den
s. k. ståthållarestriden förfäktade Norges rätt att
utan Sveriges inblandning företaga sådana ändringar
i sin grundlag, som icke kränka riksakten, hvilka
åsikter han 1863 närmare utvecklade i Föreningen
mellan Sverige och Norge, från historisk och
statsrättslig synpunkt betraktad
. I politiskt afseende
vid denna tid representerande den liberala åskådning,
som då behärskade den stora majoriteten af den bildade
medelklassen i Sverige, hvässade ock R. sin penna till
förmån för representationsreformen i Betraktelser i
representationsfrågan af en svensk medborgare, som ej
undertecknat någon reformadress
, 1865. Det var därföre
ock helt naturligt, att R. började tagas i anspråk
för det offentliga lifvet. 1867–75 ledamot af Första
kammaren för Västerbottens län, tillhörde han vid alla
dessa riksdagar konstitutionsutskottet. Han företrädde
sedermera 1876–78 och 1882–90 Uppsala stad i Andra
kammaren. I skarp antagonism mot landtmannapartiets
grundskatte- och härordningspolitik, bragtes
han härigenom så småningom allt längre åt höger,
för att slutligen, sedan han 1886 ställt sig under
protektionismens banér, tvingas ut å konservatismens
yttersta flygel, brytande stafven öfver sin
tidigare mandoms åsikter. Så visade han redan 1883
i Unionen och konungens sanktionsrätt i norska
grundlagsfrågor
en mot Norge föga vänlig stämning,
hvilken sedermera på det skarpaste tillspetsades
i Om norska flagglagens rättsliga betydelse
1899 och Anteckningar om den norska vänsterns
unionspolitik och dennas statsrättsliga karaktär
under åren 1891–1902
1902. R., som på grund af sin
opposition mot majoriteten under hela sin föregående
andrakammartid hållits utom utskotten (med undantag
af 1877, då han hade plats i konstitutionsutskottet,
och 1883, då han var medlem af särskilda utskottet
för behandling om motion om Sveriges neutralitet),
insattes efter bildandet af det protektionistiska nya
landtmannapartiet, hvars förtroenderåd han tillhörde,
1888–90 som vice ordf. i konstitutionsutskottet. I
denna egenskap inlade han mycken nitälskan för
inskränkning af städernas representationsrätt. 1888
ledamot af kyrkomötet, stod han äfven där långt å
högra flygeln. Han tillhörde såsom ledamot 1875–76
års förberedande skattejämkningskommitté och den
1879–81 fungerande stora skattekommittén. 1879–81
hade han förtroendet att vara statsrevisor, vald af
Första kammaren. Uppsala läns landsting tillhörde han
1863–65 och 1869–88 samt var därunder 1884–85 tingets

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:05:54 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0398.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free