- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:438

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Biography and Genealogy, Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Schröderheim, Elis - 2. Schröderheim, Anna Charlotta - Schultén, Nathanael Gerhard af - Schultz, Johan Gustaf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kunde icke fordras någon fullkomlighet, den han icke
ägde. Ingen hans företrädare har innehaft ett värde,
som denne icke skulle upphinna, och hans efterträdare
lära i lång tid inför det allmänna möta stora kraf
vid minnet af denne ämbetsman.»

Hänförd af sitt
lekande lynne, uppträdde S. äfven som författare
och har lämnat trenne komedier: Rångedalsriddaren,
uppf. 1788, Fjäsken eller den beställsamme 1791 och
Sladdret eller fjäskens mirakler 1791, alla utmärkta
af liflig framställning och sprittande munterhet;
han har äfven skrifvit ett par parodiska pjäser:
Gustafva Gök och Campios seger öfver Lotto. I
handskrift efterlämnade han en samling fragmentariska
Anteckningar till konung Gustaf III:s historia
äfvensom flera minnestal, hvilka äro hållna i den då
rådande akademiska stilen. De nämnda »anteckningarna»
utgåfvos 1851 af K. V. Lilliecrona tillsammans med den
mellan S. och konungen förda brefväxlingen. Ny upplaga
har sedan utgifvits af Elof Tegnér. O. Levertin har
1902 utgifvit S:s bref i urval.

Gift (se följ.)


2. Schröderheim, Anna Charlotta, fru, född von
Stapelmohr
.

Född d. 24 sept. 1754 i Stockholm
och dotter af öfverdirektören vid stora Sjötullen
Herman von Stapelmohr och Maria Lucretia Dittmer.

Vid tjugutvå års ålder ingick Anna Charlotta von
Stapelmohr äktenskap med d. v.
förste expeditionssekreteraren Elis Schröderheim och
infördes i Gustaf III:s hof, där hennes fägring och
sällsynta kvickhet gjorde henne mycket bemärkt. I
traditionen från denna tid fortlefver minnet af
henne såsom representant af den då rådande lätta och
glada sällskapstonen, hvari såväl hon som hennes man
ådagalade ett verkligt mästerskap. Hon afled några
år före honom i Stockholm d. 1 jan. 1791.


Schultén, Nathanael Gerhard af, matematiker,
astronom.

Född i Nagu socken af Finland d. 29
okt. 1750. Föräldrar: juris professorn vid akademien
i Åbo Samuel Schultén och Beata Maria Palander.

Vid två års ålder förlorade S. sin far men underhölls af
släktingar vid universitetet, där
han blef magister primus 1772 och året därefter
kallades till docent i astronomi. Sedan han en
tid tjänstgjort vid observatorierna i Stockholm och
Uppsala, förordnades han 1777 att förestå fysiska
professuren i Åbo samt befordrades 1779 till
»professor vid arméns flotta». I denna egenskap
verkställde han 1779–86 astronomiska observationer
och triangelmätningar öfver en stor del af Sveriges,
Finlands och Ålands skärgårdar samt afgick sist
nämnda år till Medelhafvet för att i teoretisk
och praktisk astronomi undervisa några medföljande
yngre officerare. Vid öppnandet af krigsakademien
på Karlberg 1792 blef S. professor därstädes, erhöll
1805 kansliråds titel, utnämndes 1808 till öfverste
vid arméns flotta, chef för sjömätningskåren och öfverdirektör
för lotsverket samt hugnades 1809 med adlig
värdighet, hvarefter han skref sig af Schultén. Efter
sitt afsked i Sverige 1813 återflyttade han till
Finland och ingick i rysk-finsk tjänst, utnämndes till
verkligt ryskt statsråd 1817 samt afled i Åbo den 4
juni 1825. Led. af Vet. akad. och Krigsvet. akad.

Flera matematiska och astronomiska läroböcker vittna
ännu om S:s nit och skicklighet såsom lärare; bland
dem må nämnas: Sammandrag af sferiska trigonometrien;
Läran om globerna; Grunderna till mekaniken;
Logaritmiska och till sjöväsendet hörande
tabeller
, o. s. v.; dessutom har han utgifvit
flera kartor, författat åtskilliga afhandlingar i
Vet. akad. handlingar m. m.

Gift 1789 med Jakobina Teodora Finckenberg.


Schultz, Johan Gustaf, publicist,
vitterhetsidkare. Född i Urshult församling i
Kronobergs län d. 23 febr. 1839. Föräldrar: garfvaren
Erik Adolf Schultz och <i>Maria Ulrika Branting.

Student i Uppsala 1857, gjorde sig S. snart där
lika känd för sina insatser i det glada studentlifvet
som för sina goda insikter i moderna språk
och sattes tidigt af prof. Böttiger i utsikt att
förvärfva docentur i hans ämne. 1860 tvangs han af
ekonomiska skäl att antaga ett vikariat vid Jönköpings
läroverk och lämnade under sin tre terminers vistelse
därstädes åtskilliga kåserier, poem och polemiska
artiklar till Jönköpings-bladet, som hvars redaktör
han äfven interimistiskt fungerade. 1861 var han åter
i Uppsala, som han med vårterminen 1863 definitivt
lämnade för att egna sig åt publicistisk verksamhet
i Stockholm, som medarbetare i den af Th. Bolin
uppsatta radikala tidningen Frihetsvännen och den
1862 grundade skämttidningen Söndagsnisse. Från
och med 1864 års ingång blef S. redaktör af den
senare, som under hans ledning sköt framåt med
snabb fart. Dess skämt var gladt och lekande,
ehuru prägladt af polemisk skärpa, och dess eldiga
frihetssinne stod i bästa samklang med den allmänna
färgen öfver denna tidsperiod, som blifvit kallad
»illusionernas guldålder» i vårt land. I all
synnerhet gaf sig detta tillkänna i sångerna För
Polen och Danmark
och Konstapel Battongs sägner,
hvilka senare voro parodier på Runebergs Fänrik Ståls
sägner och straffsånger öfver polismyndigheternas
beteende under marsdagarna 1864. Förutom arbetet
i sin tidning, var S. äfven verksam med enstaka
litteraturanmälningar i Aftonbladet och som
schackteoretiker, om hvilket spel han utgaf ett
grundligt arbete, samt strödde omkring sig en mängd
tillfällighetsverser, af hvilka åtskilliga, jämte de
ofvannämnda sångerna, efter författarens död 1884
utgifvits under titeln. Värjhugg och nålsting (med
lefnadsteckning öfver S. af B. Schöldström). 1867
ingick S. äktenskap med Amalia Maria Lovisa Ulfsax,
men fick ej länge åtnjuta familjelifvets lycka, enär
han redan följande år angreps af lungsot, som d. 28
nov. 1869 lade honom i grafven.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 19 19:37:14 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0438.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free