- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:464

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Biography and Genealogy, Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Siljeström, Per Adam - Sillén, Gustaf af - Simmingsköld, Johan - Sinclair - 1. Sinclair, Malcolm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i allmänhet till landtmannapartiet. I tal
och skrift, såsom lärare och skolföreståndare,
arbetade han för att göra gällande den nya tidens
idéer i alla undervisningens grenar, men kanske
mest i hvad som rörde folkundervisningen och
det kvinliga släktets uppfostran. I enlighet med
denna uppfattning ifrade han för en väl ordnad
folkskoleinspektion, ändamålsenliga skolbyggnader,
inrättande af sockenbibliotek m. m. S. afled d. 19
febr. 1892 i Stockholm.

Flitigt verksam med sin
penna, efterlämnade han ett stort antal skrifter. Af
dessa må här följande nämnas: Resa i Förenta Staterna
I 1852 – ett arbete, som, handlande »Om bildningen
och bildningsmedlen i F. st.», 1853 öfversattes
på engelska och, såsom varande det första i sitt
slag, ådrog sig synnerlig uppmärksamhet, II 1854,
afhandlande »Patentväsende och järnvägslagstiftning
i Förenta Staterna», Afhandlingar i fysiska och
filosofiska ämnen
I–III 1854, 1857, 1869, Smärre
skrifter rörande uppfostran och undervisning
1884,
Handlingar och skrifter rörande undervisningsväsendet
s. å. Af honom äro ock utgifna åtskilliga på svenska,
engelska och franska författade afhandlingar i
medicinsk statistik med särskildt afseende på
vaccinationen, äfvensom minnesteckningar öfver några
af Sveriges mest framstående män, vidare läroböcker
i fysik, geometri, aritmetik, kristendom och svensk
statsförfattning, samt läroböcker för barn. Slutligen
äro att nämna en mängd afhandlingar och uppsatser
af honom, som finnas intagna i Vetenskapsakademiens
publikationer äfvensom »Framtiden», »Läsning för
folket» och åtskilliga tidningar.

Gift 1849 med Carolina Lovisa Lagerquist.


Sillén, Gustaf af, arkitekt. Född d. 7 mars
1762. Föräldrar: kanslirådet Georg Vilhelm
af Sillén
och Brita Johanna Lagerstam.

Inom fortifikationskåren, vid hvilken S. ingick såsom
volontär 1775, hade han uppnått löjtnantsgraden,
när han 1802 tog afsked och erhöll kaptens
namn, heder och värdighet. Sex år förut hade han
blifvit utnämnd till hofintendent och ledamot af
Konstakademien och förordnades 1816 till skattmästare
vid samma akademi. Död på Långdunker i Södermanland
d. 9 febr. 1825.

S., som 1786 med pension af
slottsbyggnadsfonden begifvit sig på en utländsk
studiresa, uppehöll sig i Italien 1788–93 och anslogs
där lifligt af antikens mästerverk samt uppgjorde
under sin vistelse i Rom ritning till en rund kyrka på
Skeppsholmen i Stockholm, efter mönster af Pantheon,
jämte det han skref en mängd konsthistoriska uppsatser
såsom Om byggnadskonsten i Sverige sådan den borde
vara, Om det gamla och nya Roms tillväxt
m. m.

Hemma fick han emellertid föga tillfälle att utveckla
sina konstnärliga idéer, då han mest användes för
dekorationsarbeten, bland annat för omgestaltningen
och inredningen af Rosersbergs lustslott åt hertig
Carl.

Gift 1: 1803 med Kristina Maria von Hermanson
2: 1812 med Gustafva Ulrika Bruncrona.


Simmingsköld, Johan, vitter författare. Född d. 22
april 1748. Föräldrar: assessorn Marcus Simming
– adopterad och adlad Simmingsköld
samt Magdalena Holst.

Genast efter det han blifvit
anställd såsom e. o. tjänsteman i Stockholm, begynte
S. sin författarebana med en politisk-satirisk
tidning, Karbasen, 1768, hvarpå följde
Riksdagskrönika (för åren 1769, 1770).
När han kort därpå började utgifva Samlingar af
vitterhetsarbeten
1771 och i företalet till dessa
tillkännagifvit, att han framför allt ville intaga
sådana poem och verser, som afsågo att förhärliga
Gustaf III, kom han genast i konungens synnerliga nåd,
blef 1774 titulerad konglig bibliotekarie, erhöll
lagmans fullmakt 1779 samt blef ordenshistoriograf
1782. Denna härlighet varade dock icke länge. Antastad
för en mängd bedrägerier, afvek han 1784 hemligen
ur riket och dömdes enligt Svea hofrätts dom af den
7 april 1786 förlustig sitt adelskap. På svenska
regeringens begäran blef han gripen i Sachsen och
insatt på Königsteins fästning, där han dog som
fånge 1796.

Ehuru, eller kanske just för det hans
lyra strängades till rikedomens och bördens lof,
hade S. ett icke ringa anseende såsom poet. Hans tal
och poem, nu mera förgätna af andra än forskare i
litteraturhistoria, äro införda i »Stockholms-Posten»,
»Samlaren», med flera tidskrifter.

Ogift.


Sinclair(Sinclaire). Ätten, bördig från Frankrike,
anses hafva sitt namn af något stamgods Sainte
Claire
. Från Skotland, hvarest släkten sedan
bosatte sig och där den under medeltiden spelade
en icke obetydlig roll, inkom den till Sverige och
upptogs på riddarhuset 1649. Den nu lefvande grenen
härstammar från Anders S. till Sinclairsholm, hvilken
introducerades på svenska riddarhuset 1680. Ätten
blef friherrlig 1766 och greflig 1771.


1. Sinclair, Malcolm, krigare. Född 1691. Föräldrar:
generalmajoren William Sinclair och Katarina
Hamilton
.

Såsom helt ung deltog S. i Carl XII:s
krig, och blef vid Pultava tillfångatagen samt
förd till Sibirien. Vid sin återkomst hem utnämndes
han 1722 till löjtnant och kvarstod på denna grad
ända till 1734. Vid denna tid synes han hafva
öfvergått till Hattpartiet och blef sedan fort nog
befordrad till major. Vid riksdagen 1738 insatt
i sekreta utskottet, försvarade han både där och
på riddarhuset krigspartiets åsikter och planer. I
öfverenstämmelse med dessa beslöts att affärda ett
pålitligt sändebud till Turkiet, under förevändning
att betala Carl XII:s skulder, men i själfva verket
för att påskynda förbundet mellan sultanen och Sverige
mot Ryssland. Regeringen i Petersburg, som genom sin
minister i Stockholm, Bestuschev, var noga underrättad
om S:s sändning och väl insåg ändamålet med densamma,
bemödade sig om att få honom i händerna under utresan
till Konstantinopel. Icke dess mindre aflopp färden
dit lyckligt, men på återresan blef han vid Grünberg,
strax norr om Glogau i Schlesien,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jul 13 21:03:16 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbh/b0464.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free