- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:544

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Streling, Johan - Stricker, Johan Kristofer - Strindberg - 1. Strindberg, Johan August

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skolan därstädes. Sedan han låtit prästviga sig 1741,
befordrades han till kyrkoherde och prost öfver
Norrvidinge kontrakt af Växiö stift, erhöll 1771
professors namn, heder och värdighet samt afled
i Växiö d. 25 juli 1773.

Under mer än tvenne
mansåldrar var S. ett välbekant namn för hvar och en,
som ägnade sig åt lärda studier, genom den af honom
första gången 1754 utgifna Grammatica latina. Få
undervisningsböcker hafva bibehållit sig så länge vid
våra läroverk som denna, hvilken framgång mer än af
bokens eget värde torde få förklaras däraf, att den
var affattad på svenska och sålunda besparade ungdomen
mödan af att såsom förut lära sig romarspråket ur en
lärobok, som var skrifven på det språk, som skulle
läras.


Stricker, Johan Kristofer,
homilet. Född i Stockholm
d. 28 jan. 1726. Föräldrar: komministern vid
Storkyrkan Johan Stricker och Margareta Possieth.

Efter att från 1746 ha tillhört Uppsala universitet,
begaf S. sig 1750 till Greifswald, där han inom
den korta tiden af en månad aflade filosofie
kandidatexamen och förklarades för filosofie
magister. Återkommen till Sverige, vigdes han till
präst 1752 och anställdes såsom pastorsadjunkt
hos d. v. kyrkoherden i Riddarhusförsamlingen
doktor Abraham Pettersson. Tre år senare utnämndes
han till e. o. hofpredikant hos riksrådet grefve
Bielke, blef 1764 ord. k. hofpredikant och pastor vid
lifdrabantkåren samt befordrades 1768 till kyrkoherde
i Karlshamn med Asarum. Prost 1769, erhöll S. vid
Gustaf III:s kröning teol. doktorsvärdigheten,
blef häradsprost 1781 samt afled i Karlshamn
d. 24 febr. 1792.

Han var en för sin tid utmärkt
predikant af den Petterssonska skolan och omtalas
för sin utomordentliga flit både i sitt prästerliga
ämbete och i sina vetenskapliga sysselsättningar. Af
hans tryckta skrifter må särskildt nämnas: Försök
till ett svenskt homiletiskt bibliotek
I. 1767, som
innehåller ett fullständigt register öfver alla på
svenska utkomna predikoarbeten. I andra delen, som
vid författarens död ännu icke hunnit blifva färdig
ämnade han meddela korta lefnadsteckningar öfver
hvar och en af Sveriges homiletiska författare. För
detta ändamål hade han sammanbragt och ägde den
största enskilda samling, som troligen funnits i
Sverige, af homiletisk litteratur, uppgående till
mer än 2,000 olika predikoarbeten, hvilka efter
hans död införlifvades med Lunds universitets
bibliotek. Hans rikhaltiga brefväxling förvaras
däremot å k. biblioteket.

Gift 1768 med Ulrika Elisabet von Hauswolff.

Strindberg.
Äldste kände stamfadern, som lefde i slutet af 1600- och början af
1700-talen, var bonde i den i Multrå socken i Ångermanland belägna byn
Strinne, efter hvilken släktnamnet antogs af hans son Henric
Strindberg, f. 1710, död 1767, komminister i Räfsund och Sundsjö i
Jämtland.

1. Strindberg, Johan August,
skriftställare. Född i Stockholm d. 22 jan. 1849. Föräldrar:
ångbåtskommissionären Carl Oskar Strindberg och Eleonora
Ulrika Norling
.

Efter att ha gått i Klara och Jakobs elementarläroverk samt
Stockholms lyceum, aflade S. 1867 studentexamen. Han vistades sedan
en termin i Uppsala, var ett halfår vik. folkskolelärare i Stockholm,
bestred därpå informatorsplatser och idkade samtidigt studier för
läkareexamen, men beslöt sig efter en tid för att bli skådespelare.
Sedan debuten vid k. teatern gått om intet, började S. 1870 i Uppsala
studier för filosofiska graden. Våren 1872 måste S. af brist på medel
lämna sina akademiska studier. Han begaf sig till Stockholm och
fortsatte på allvar det författareskap, som han redan börjat 1869 med
det dramatiska utkastet Fritänkaren, tryckt 1870, och det på
blankvers skrifna sorgspelet Hermione, tryckt 1871. I
Stockholm skref S. bl. a. konstkritik och skisser i flera tidningar.
Han var 1874 medarbetare i Dagens Nyheter och hösten s. å. i Svenska
Medborgaren samt tjänstgjorde dec. 1874–82 som e. o. amanuens vid
k. biblioteket. Han studerade där kulturhistoria samt kinesiska
språket och litteraturen, utgaf äldre kartor öfver Asien m. m., skref
Kina, några gensagor mot gängse irrmeningar 1877, Relations
de la Suède avec la Chine et les pays tartares
, o. s. v. S., som
1877 gift sig, lämnade 1883 med hustru och barn Sverige och vistades i
åtskilliga år i Frankrike, Schweiz och Tyskland. 1887–89 bodde han i
Danmark, där han, liksom i Frankrike och Tyskland, var medarbetare i
större tidningar och tidskrifter, hvarefter han åter slog sig ned i
hemlandet. Han har sedermera på nytt vistats utrikes på olika håll,
men har nu under en följd af år sedan slutet af 1896 varit bosatt i
Sverige, först Lund och sedan i Stockholm.

S. har, utom de redan nämnda arbetena, skrifvit: I Rom,
dramatisk situation, uppf. 1870 å k. teatern i Stockholm, sorgspelet
Den fredlöse, uppf. 1871.

S:s ungdomsarbeten utgåfvos 1881
under den gemensamma titeln I vårbrytningen –, Mäster
Olof
– den ursprungliga titeln var »En affälling» – fullbordad i
sin första form på prosa 1872, förgäfves hembjuden åt k. teatern,
tryckt och uppförd först nio år senare och omdiktad på blandad
knittelvers och prosa 1878, lustspelet Anno Fyrtioåtta 1875,
tryckt sedermera, studenthistorierna Från Fjerdingen och
Svartbäcken
1877, Röda rummet 1879 med dess fortsättning
Götiska rummen 1904, medeltidskomedien Gillets hemlighet
1880, Kulturhistoriska studier 1881, Gamla Stockholm
1880-82 i förening med Claës Lundin, Svenska folket i helg och
söcken, i krig och fred, hemma och ute
1881–82, den blodiga
satiren Det nya riket 1882, skådespelet Herr Bengts
hustru
1882, modernt, fastän i medeltidsdräkt, det satiriska
sagospelet Lycko-Pers resa 1882, många gånger uppf. i norden,
början af novellföljden Svenska öden och äfventyr 1882
o. f. »berättelser från alla tidehvarf», Dikter 1883,
Sömngångarnätter 1884, Likt och olikt 1884, Utopier i
verkligheten
1885, Giftas, 1:a delen 1884, som genom ett
anfall på nattvardsläran förorsakade ett uppseendeväckande
tryckfrihetsåtal, hvari S. blef frikänd, Giftas, 2:a del. 1886,
Tjensteqvinnans son, 3 delar 1886–87, själfbiografiska
anteckningar, sorgespelet Fadern 1887, komedien

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 16:00:30 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0544.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free