- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:579

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Säve, Per Hieronymus - 2. Säve, Johan Adolf - 3. Säve, Per Magnus Arvid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hedersprost 1815, teologie doktor 1818 samt förordnades
1820 att, med bibehållande af Roma pastorat
som prebende, vara teologie lektor vid det
nyinrättade gymnasiet i Visby. Död i Visby d. 28
jan. 1837.

S. var en grundlärd och om kyrkan och
läroverket högt förtjänt man. Vid riksdagen 1817,
då han var stiftets fullmäktig i prästeståndet,
genomdref han inrättandet af det gymnasium i
Visby, vid hvilket han vid uppnådda femtiofem år
åtog sig att blifva lärare. Såsom bevis på hans
undervisningsnit omtalas, att han till ungdomens
ledning själf utskref fullständiga lärokurser icke
blott i teologi, utan äfven i ämnen, i hvilka han ej
var lärare. Bland skrifter, som han utgifvit, böra
nämnas: en »öfversättning af Taciti Vita Agricolæ»,
som af Vitterhetssamhället i Göteborg belönades med
dess medalj i guld, och Första begreppen af allmän
religionslära
, hvarjämte han, från 1823 till kort
före sin död, redigerade Wisby Veckoblad, en liten
tidning af helt och hållet ideelt innehåll.

Gift 1: 1797 med Fredrika Margareta Jakobina
Strålenhjelm
och 2: 1810 med Hedvig Charlotta
Lallerius
.


2. Säve, Johan Adolf,
präst, riksdagsman. Född i Roma prästgård på Gotland
d. 29 mars 1800; den föreg. son i första giftet.

Sin första undervisning erhöll S. under faderns ledning
vid Visby läroverk och blef student i Uppsala 1815.
Fil. doktor 1821 samt två år senare teologie kandidat
och docent i teologiska fakulteten, aflade han 1827
teol. lic. examen och hade åtskilliga gånger förestått
professuren i dogmatik m. m., när han utnämndes
till e. o. teologie adjunkt 1834. På uppdrag af
stiftarna af Hillska skolan å Barnängen, företog han
1829–30 en resa till England för att studera Hillska
undervisningsmetoden och studerade äfven Englands
högre undervisningsväsende. 1835 befordrades han till
kyrkoherde i Tuna regala pastorat af Hernösands stift
och verkade där som pastor till 1858, hvarjämte
han var stiftets fullmäktig vid alla riksmöten
1840–58. Prost 1837, innehade S. 1847–51 och 1858
rum på biskopsförslag i Hernösands, Kalmar och Visby
stift. Utnämnd 1858 till kyrkoherde i Mariestad,
bevistade han som representant i prästeståndet
för Skara stift riksdagarna 1859–66 och var 1868
medlem af riksdagens Första kammare. Teol. doktor
1844. Död i Mariestad d. 25 febr. 1873.

S. var en man med mycken bildning och utmärkte sig både såsom
teolog och politiker för en utprägladt frisinnad
hållning. Under ståndsrikdagarna hade han plats
i lag- eller bevillningsutskottet. Redan 1840, då
han likväl ännu kvarstod på klassvalsståndpunktens
grund, som han sedermera frångick, motiverade han om
införandet af ett tvåkammarsystem. Vid valen till
1865 års rikdag utfärdade S. tills. med kyrkoherden
J. Otterström en adress till prästerna i Skara
stift till förmån för representationsförslaget,
och under debatten i prästeståndet motsatte han sig
sina ståndsbröders beslut att uppskjuta afgörandet,
tills adeln fattat sitt
beslut i frågan. Varm nykterhetsvän, var S. led. af
1853 års särskilda utskott för behandlingen af
brännvinsbränning och -försäljning. Utom akademiska
disputationer, tal och predikningar har han utgifvit
flera skrifter af socialt, pedagogiskt och teologiskt
innehåll m. m.

Gift 1836 med Lovisa Mathilda Munktell.


3. Säve, Per Magnus Arvid,
arkeolog. Född i Roma prästgård d. 19 april 1811; den
föregåendes halfbror och son af S. 1 i hans senare gifte.

S. blef student i Uppsala 1830, förordnades 1834
till vice kollega i Visby och erhöll året därefter
fullmakt såsom ordinarie lärare. Han undergick,
ehuru ej prästvigd, pastoralexamen 1841, förestod
rektorsbefattningen vid Visby högre lärdomsskola under
ordinarie rektors frånvaro 1843 samt skötte vid samma
läroverk såsom tillförordnad lärare undervisningen
i teckning 1854–57. 1861 utsågs han af Vitt.-,
hist.-och ant.-akad. till antikvitetsintendent,
hvilken befattning han innehade till 1865, då han
på egen begäran därifrån entledigades och erhöll
afsked från adjunktsbeställningen vid Visby läroverk
1871. Fil. hedersdoktor vid Uppsala universitets
jubelfest 1877, korr. led. af Vitt.-, hist.-och
ant.-akad. och sedermera, 1885, dess hedersled. samt
hedersled, af Svenska fornminnesföreningen 1882. Död i
Visby d. 10 nov. 1887.

Under en följd af år anställd
såsom Vitt.-, hist.-och ant.-akad. resestipendiat,
inlämnade S. till akademien ett stort antal,
omkring 300, förträffligt utförda, teckningar
öfver gotländska minnesmärken, med skriftliga
förklaringar och beskrifningar. Under de fyra
år, han tjänstgjorde såsom antikvitetsintendent,
besökte han inemot 500 socknar i Öster- och
Västergötland samt på Gotland och afgaf öfver
sina resor årliga berättelser om tillsammans mer
än 1,000 foliosidor, med omkring 1,400 ritningar,
handteckningar och målningar. 1858 skänkte han till
Visby elementarläroverk en samling af gotländska
fornsaker, en del ritningar m. m. Synnerligen
värdefulla äro hans Gotländska samlingar, sex
digra band med det innehållsrikaste material för
skildringen af Gotlands kulturförhållanden, historia
och folkliga egendomligheter. Han hade äfven, liksom
brodern Carl, ägnat sig åt språksamlingar och nedlagt
dessa i 13 handskrifna volymer, Gutaorden, hvartill
kommer en gotländsk ordlista och förarbetet till en
gotländsk ordbok, innehållande på lösa blad 28,000
gutaord. Dessa samlingar donerade S. till Uppsala
universitet.

Såsom författare har S. (i förening
med C. J. Bergman) utgifvit planschverket Gotland
och Visby i taflor
1868, Gotländska minnen 1859,
Samfärdseln på Gotland i gamla tider 1872 i »Land
och folk», Strandens sagor 1873 i »Svensk tidskrift»,
Åkerns sagor etc. 1876, för hvilket arbete S. erhöll
Landtbruksakademiens guldmedalj, Skogens sagor eller
växtligheten pä Gotland
1877, Hafvets och fiskarens
sagor
etc. 1880, samt författat en del uppsatser i
tidningar och tidskrifter.

I Visby grundade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 15:43:11 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0579.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free