Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sörensen-Ringi, Harald - Sörensen, Vendela Linnea Andersson - Taglioni, Marie - Tallberg, Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Föräldrar: ingeniören Christian Sörensen-Ringi och
Nina Iversen.
Elev vid Konstnärsförbundets skola
i Stockholm 1893–96, studerade S. sedermera i
Paris och har sedermera varit bosatt i Stockholm,
där han utöfvat en liflig konstnärsverksamhet. Han
har utfört olika porträttbyster af Karl Nordström,
S. A. Hedin m. fl., flere statyer, såsom La nuit
och Vågen, statyetter bronsvaser, reliefer, m. m.,
allt med god stilkänsla.
Gift 1899 med Gabriella Odhner.
Sörensen, Vendela Linnea Andersson,
sångerska. Född i Halmstad d. 19 nov. 1860. Elev af
I. Dannström och Signe Hebbe 1877, debuterade
S., som redan tidigt lagt i dagen stor musikalisk
begåfning, 1878 på Stora teatern i Göteborg
och 1880 på Nya teatern i Stockholm, där
hon 1882–88 var engagerad vid operan. Sistnämnda
år gifte hon sig med tandläkaren Sophus Sörensen
i Köpenhamn. Bland hennes roller märkas: Madame
Angots dotter, Stella, Svarta dominon, Nemea, Martha,
Violetta, Mignon, Zefyrine i »Diamantkorset»,
Fru S. sjöng rent och behagligt och var i besittning af
god skådespelartalang.
Taglioni, Marie,
väldsberömd dansös. Född i Stockholm
d. 23 april 1804 eller kanske först 1809. Föräldrar:
d. v. premierdansören Filippo Taglioni och Sophia
Karsten, dotter af den berömde operasångaren med
detta namn.
Efter en längre tids vistelse i
Sverige gaf sig fadern öfver till kontinenten, då
dottern, som blifvit uppfostrad i Paris, debuterade
under hans ögon d. 19 juni 1822 å Wiens teater i
balletten En ung nymfs upptagande i Terpsichores
hof. Hon uppträdde sedan med utomordentligt,
allt jämt stigande bifall i Frankrike, Tyskland,
England, Italien och Ryssland. 1841 besökte hon
sitt fädernesland, Sverige, och uppträdde, mottagen
med den lifligaste hänförelse, i Stockholm i flera
lysande danskompositioner, såsom L’élève de l’amour,
Robert af Normandie (klosterscenen), Le lac des
fées, i scener ur Sylfiden m. m. 1832 hade hon
gift sig med en fransk grefve Gilbert de Voisin, från
hvilken hon emellertid på grund af hans spelpassion
måste söka skilsmässa. 1842 ingick hon, under sin
vistelse i Italien, nytt gifte med en rysk furste,
med hvilken hon, när hon 1847 för alltid lämnade
scenen, nedsatte sig på sin villa vid Comosjön. Här
hade hon sin obemärkta vistelse i mer än tvenne
årtionden. Då hon emellertid genom förhållanden, som
stodo i samband med 1870–71 års fransk-tyska krig,
förlorat sin förmögenhet, öfverflyttade hon till
London och uppehåll sig här genom att gifva lektioner
i sättet att föra sig. Död i Marseille d. 24 april
1884.
Marie T., hvilket namn hon äfven såsom gift bibehöll, var
icke blott den enda svensk, utan en bland de få i
hela världen, som vunnit världsrykte på koreografiens
område. Med konstnärligt sinne förenade hon under
sin lysande artistiska bana ett djupt studium af
sin konst, hvilket satte henne i tillfälle att med
det mest förfinade dramatiska uttryck och plastiska
fulländning återgifva hvarje skiftning i den karaktär
eller handling, hon hade att framställa. På äldre
dagar sysselsatte sig den frejdade konstnärinnan
själf med ballettkompositioner, bland hvilka den
mest bekanta torde vara »Le papillon», komponerad
för hennes skyddsling, den såsom dansös berömda
Emma Livry. I sitt första äktenskap hade Marie T. en
dotter, gift med ryske fursten Trubetskoi.
Tallberg, Axel,
etsare, akvarellist. Född i Gäfle den 23
sept. 1860. Föräldrar: gjutmästaren Carl Erik
Tallberg, tillhörande en gammal svensk-pommersk
släkt, och Kristina Johansson.
Såsom elev vid Konstakademien 1878–82 och under därpå
följande ett års studier i Düsseldorf riktade T. sin
artistiska verksamhet åt landskapsstudier och isynnerhet åt
framställandet af utsikter i akvarell. Det dröjde
emellertid icke länge, innan han började med liflig
håg ägna sig åt etsning. För sin utbildning i denna
konstgren företog han flera resor och var 1889–95
bosatt i England, där han kom i beröring med
den i London bosatta svenske etsaren A. H. Hägg,
som bidrog till T:s ytterligare utveckling i sin
konst, företrädesvis i fråga om aquatintagravyr och
crayonetsning. Han har sedan åtskilliga år genom
Konstakademiens försorg satts i tillfälle att lämna
yngre personer med håg för den vackra etsningskonsten
handledning däri. Gravyrskolan, då kallad »Tallbergska
etsningskursen», öppnades i Konstakademiens hus
i mars 1895. Det är icke för mycket att säga, att
samtliga nu lefvande svenska etsare hafva längre
eller kortare tid studerat för T. Äfven hafva icke få
utlänningar begagnat sig af hans undervisning. Bland
hans arbeten äro särskildt att märka åtskilliga större
blad, såsom Liktåg å romerska Campagnan 1884,
Vietri s. å., Utsikt vid Prestnibble 1886,
Slottet Doune i Skottland 1887, Interiör af
Kristi-födelse-kyrkan i Betlehem, Dorney, en engelsk
landskyrka, 1888, nu befintlig i
South-Kensington-museet i London,
det för Föreningen för grafisk konst s. å. utförda
bladet Engelsk landskyrka, som af sakkunniga lofordats
för den omsorg och konstnärliga finhet, hvarmed
det utförts, Afton 1889, Porträtt af A. H. Hägg
s. å, Skymning i bokskogen 1890, Gammal man, En
landsstrykare, Joe och En skoflickare, alla från
1892–93, Ölprofvet 1892, Andante cantabile
1893, En concrisseur s. å., porträtt af
Hertiginnan af York 1894, Ett sockenråd 1895,
porträtt af Oscar II och C. F. Adlercreutz
1897, Topelius, Tolstoy, Bellman och Ibsen
1901, slottet Bamborough i Northumberland 1905 samt
Presidenten Roosevelt 1906. Af dessa plåtar
äro somliga i linjeetsning, somliga i crayonetsning,
andra i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
