Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Westerstrand, Herta Aurora - Westin - 1. Westin, Johan, d.ä. - 2. Westin, Johan, d.y. - 3. Westin, Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utomlands, lät med erkänd framgång höra sig på
konserter i Paris, London m. fl. ställen, men drog
sig snart tillbaka och bosatte sig i Stockholm. W:s
koloraturförmåga lär ha varit så ovanlig, att
hon med lätthet kunde sjunga fioriturerna i en
violinkonsert. Död på Åkers krutbruk d. 26 okt. 1887.
Westin.
Denna vidt utgrenade släkt, som under en
lång tid intog en synnerligen framskjuten och ansedd
ställning inom Stockholms borgerskap, leder sitt
ursprung från Jan Jansson Brännare, som, gift med
Kristina Bengtsdotter, var soldat under Carl XII:s
tid och sedermera bodde i Västerås, där han afled
1744. Efter denna ort antogs tillnamnet af sonen.
1. Westin, Johan, d. ä.,
borgare, politiker. Född d. 7 juni 1722.
Enligt egna anteckningar sattes W. 1732 iVästerås’
storskola men sändes redan 1736 till Stockholm i
garfvarelära och blef 1741 gesäll samt 1748 mästare
i yrket. Han blef sedermera garfvareålderman och
kapten vid borgerskapets infanteri. Vid 1765–66 års
riksdag gjorde W. som ifrig Mössa sitt inträde i
borgarståndet och insattes i sekreta utskottet samt
dess mindre sekreta deputation. Till 1769–70 års
riksdag behärskade Hattarna valen för Stockholms
borgerskap, men vid 1771–72 års riksdag återfinnes
W. på sin gamla plats, äfven nu ledamot af sekreta
utskottet och protokollsdeputationen. En af hans
kamrater och politiska motståndare i den senare,
Johan v. Engeström, tecknar honom sålunda: »W. var
här som annorstädes styresman för Mössorna bland
borgarståndet, och han var nästan styresman for
hela deputationen; åtminstone var det icke görligt
att drifva igenom något emot hans vilja. Han var en
kvick, kallsinnig och tilltagsen man och talte med
lätthet; syntes stundom ganska häftig men var det
icke. Affekterade mycken gudaktighet och förledde
med skenheliga diskurser folk till allt, hvad han
ville. Borgarna voro ej de enda, som lydde hans röst,
utan var man säker, att också präster och bönder
skulle följa honom.» Om hans betydenhet vittnar ock
den omständigheten, att han var en af dem, om hvilkas
personer Gustaf III fann tjänligt att för en kort tid
försäkra sig för att trygga 1772 års revolution. Vid
1778 års riksdag, då W. hade plats i bankoutskottet,
synes han hafva till en tid försonat sig med konungen,
men vid 1786 års riksdag framträder han ånyo som
energisk och kraftfull ledare för oppositionen i sitt
stånd. Han afled af slag redan d. 21 okt. s. å.
Gift 1: 1749 med Märta Brita Sontag, 2: 1752 med
Ulrika Norström och 3: 1774 med Kristina
Elisabet Bergklyft.
2. Westin, Johan, d. y.,
borgare, politiker. Född i Stockholm d. 14 juli 1751;
den föreg. son i första giftet.
Ägnande sig åt faderns yrke,
hade W., när han 1789 kallades att efterträda denne
i borgarståndet, redan nått värdigheten
af ålderman och blef sedermera äfven
stadsmajor. W., som var en af de få oppositionsmännen
inom sitt stånd under Gustaf III:s regering,
bevistade sedermera till sin död alla riksdagar (utom
revolutionsriksdagen 1809) och rönte mångfaldiga bevis
på både sina ståndsbröders och k. m:ts förtroende. Så
var han 1800 ledamot af hemliga utskottet, 1810 och
1815 af bevillningsutskottet, 1812 af statsutskottet,
1817 och 1823 af konstitutionsutskottet, 1800–10
fullmäktig i riksgäldskontoret och 1810–28
i riksbanken. Tillika var han 1810, 1817 och 1823
sitt stånds vice talman. Död 1828.
Gift 1773 med Elisabeth Norling.
3. Westin, Fredrik,
historie- och porträttmålare. Född
i Stockholm d. 22 sept. 1782; den föreg. halfbror
i faderns tredje gifte.
Vid konstakademien,
där W. tidigt intogs som elev, hade han till
lärare Lorentz Pasch och något senare Masreliez,
af hvars konstnärsskap och konststräfvanden
han kan anses såsom den verklige arftagaren. Sedan
han 1808 blifvit kallad till akademiens agré, och
förordnad till konduktör vid k. museet, invaldes
han 1812 af konstakademien till ledamot, blef 1815
v. professor och 1816 professor samt var 1828–40
direktör vid akademien för de fria konsterna. 1843
blef han hofintendent. Död i Stockholm d. 13 maj
1862.
W., som 1806 erhöll af konstakademien
guldjetton och 1807 dess guldmedalj för de båda
årens prisämnen, blef tidigt berömd och har till
och med jämförts med Correggio. Han har målat en
oerhörd mängd porträtt, i det att han under Carl
XIV Johans tid var konstnären på modet. W. skapade
vidare en massa religiösa, allegoriska, mytologiska
och historiska kompositioner. Vi nämna: Kristi
uppståndelse i Kungsholmens och Kristi förklaring
i Jakobs kyrkor i Stockholm, en annan komposition
öfver Kristi förklaring i Åbo domkyrka, samt Kristi
bön i örtagården i Söderhamns, Kristi begrafning i
Karlshamns och Kristus välsignande barnen i Uddevalla
kyrkor, Wachtmeisterska familjetaflan på Johannishus,
Kronprinsen Oscar och Kronprinsessan Josefina
1825, å Drottningholm, Kronprinsessan Josefina med
sin förstfödde i knäet 1826, Drottning Desideria
1830, Carl Johan omgifven af sin familj, Georg
Adlersparre m. fl. på Gripsholm, Dagens stunder,
fyra dörröfverstycken på Rosersbergs slott, De fyra
årstiderna å Säfstaholm, Musiken 1848, tillhörande
Stockholms högskolas samling.
Som porträttmålare
ansågs W. af en del kunna täfla med själfva
Breda. Han bibehöll jämväl sin popularitet, tills
Södermark uppträdde. Hans porträtt äro dock glatta och
opersonliga bilder utan all djupare uppfattning. Hans
religiösa bilder sakna likaledes innerlighet och
personlig karaktär men äga öfverskådlighet och en
viss behaglig blek klarhet i lokalfärgerna. Han
är emellertid den förste svenske konstnär, som
i nyare tid försökt sig i större sammanhängande
figurkompositioner och genom att välja sina ämnen från
det vid förra århundradets början så omtyckta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
