- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:754

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Wright, Wilhelm von - Wulff, Fredrik Amadeus - Wulfvenstjerna - 1. Wulfvenstjerna, Jonas - 2. Wulfvenstjerna, Johan - 3. Wulfvenstjerna, Gustaf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kammarjunkare 1838 och jämte en äldre bror
Magnus von W. (död 1868 som konservator vid
Alexanders universitetet i Helsingfors) snart
eröfrade sig ett berömdt namn såsom
djurtecknare. De kolorerade planscher, han lämnat
bl. a. till Sv. Nilssons fågelfauna och
Ekströms beskrifning öfver Skandinaviens fiskar,
väckte en berättigad uppmärksamhet i och utom
landet och intaga ännu en obestridd plats bland
det förnämsta samtiden i denna väg frambragt.

1839 led. af Konst.-akad. W. utnämndes
vidare till inspektör för fiskerierna i Bohuslän.
Ett slaganfall 1856 band honom vid sjukbädden
till hans död d. 2 juli 1887 på hans egendom
Marieberg i Morlanda pastorat på Oroust i
Bohuslän.

Gift 1845 med Maria Margareta Bildt.


Wulff, Fredrik Amadeus,
språkforskare. Född
i Göteborg d. 11 febr. 1845.
Föräldrar: stadsmäklaren och
skeppsklareraren Claes Fredrik
Wulff
och Eva Katarina
Laurentia Gyzander
.

»En oförgätlig fosterfader var mig
1865–72 latinaren, filosofen och
kronologen, lektor Nils Wilhelm
Ljungberg» (se II: 86), har W. själf en gång
skrifvit. Efter att 1866 ha undergått mogenhetsexamen
vid Göteborgs elementarläroverk, inskrefs han s. å.
som studerande i Lund. Fil. kand. blef W. 1873,
promoverades till fil. d:r 1874 och förordnades
1875 till docent i franska språket. 1876–78
var W. lärare vid Lunds privata elementarskola
och 1879–82 lektor i franska och engelska
språken vid Lunds högre allmänna läroverk. Från
och med sistnämnda år har han odeladt ägnat sig åt
vetenskapliga sysselsättningar. W. var läsåren
1885–88 förordnad att mot särskildt arvode
uppehålla undervisningen och examineringen enbart i
romanska språk, hvilka alltifrån den tiden vid
Lunds universitet hållits fullständigt skilda från de
germanska språken. Genom en förordning af k.
m:t blef nämligen det förutvarande läroämnet
nyeuropeisk linguistik och modern litteratur
deladt i två särskilda undervisnings- och
examensämnen: romanska språk och germanska språk.
W. utnämndes 1888 till e. o. professor i
nyeuropeisk linguistik med undervisningsskyldighet i
romanska språk och blef d. 25 okt. 1901 ordin.
professor. W., hvilken på egen bekostnad eller såsom
innehafvare af riksstatens större resestipendium
företagit olika utländska studieresor, till England,
Tyskland, Frankrike, Italien, Spanien etc., har
från trycket utgifvit en mängd afhandlingar och
skrifter. Beträffande de romanska språken har
han varit verksam genom utgifvande af texter
från dessa språks äldre perioder och genom
ingående undersökningar af syntaktiska och
fonetiska frågor. Särskildt har han gjort sig bemärkt
som vetenskaplig fonetiker och bl. a. studerat
vårt eget språks fonetiska byggnad. Resultaten
af dessa studier föreligga i flera arbeten (i
samarbete med I. A. Lyttkens).

W. äger icke
blott sällsynt grundliga vetenskapliga kunskaper,
utan äfven poetisk begåfning och har gjort sig ett
namn som tolkare af Dantes »Vita nuova» – I
lifvets vår. Dantes Vita nuova i svensk dräkt,
med grundtexten vid sidan
1897 – liksom i sin
egenskap af Petrarcakännare. Af Vet.-akad. erhöll
W. äfven 1898 Letterstedtska priset för
öfversättning och af Sv. akademien det kungliga priset.
W. har också skrifvit resebref, musikanmälningar,
sonetter, o. s. v.

Gift 1: 1876 med Eva
Kristina Wilhelmina Levan
och 2: 1881 med
Karolina Justina Edbergh.


Wulfvenstjerna.
Ättens äldste kända
stamfader Peter, var ryttare vid Västgöta regemente
till häst. Hans son Johan Wulf, död 1708
som ryttmästare vid Västgöta kavalleri, adlades
1681 med namnet Wulfvenstjerna.


1. Wulfvenstjerna, Jonas,
ämbetsman, politiker.
Född i Västergötland d. 16 juli 1681. Föräldrar:
ryttmästaren Johan Wulfvenstjerna och Anna
Björnberg
.

Efter afslutade juridiska studier blef
W. 1710 riddarhussekreterare och fungerade i
denna egenskap till 1731. Han deltog som sådan
verksamt i utarbetandet af frihetstidens statsskick.
Sedan 1724 medlem af lagkommissionen, hade
han ej oväsentlig andel i, att dess förslag 1734 af
ständerna antogs som lag. På riddarhusets förord
blef han 1727 kammarråd, å hvilken post han
med af alla erkänd duglighet verkade till 1749.
I frihetstidens partistrider deltog han som en af
Mössornas yppersta och hofsammaste kämpar
samt var vid 1742–43 och 1746–47 års
riksdagar ledamot af sekreta utskottet. 1762 erhöll
han friherrlig värdighet, men då båda hans
söner aflidit före honom, öfverflyttades denna å
hans måg, C. M. Adlermarck. Död d. 12 dec.
1762, slöt W. sin adliga ätt.

Gift 1: med Maria Gyllenkrook och 2: 1728 med Anna
Steuch
.


2. Wulfvenstjerna, Johan,
ämbetsman, politiker. Född d. 18 nov. 1711; den föreg. son.

Efter afslutade studier tjänstgjorde W. med
utmärkelse först som riddarhussekreterare 1741–47
och från 1747 som kammarråd. Liksom fadern
kämpade W. å riddarhuset å Mössornas sida.
Hans sans och moderation uppskattades äfven af
motpartiet genom hans inval i sekreta utskottet
vid 1751–52 års riksdag. Partistriden blef
under följande år allt hetare, hvarför samma
förtroendebevis ej upprepades vid 1755–56 års
riksdag, under hvilken W:s slagfärdighet och
kunskaper mer än en gång var Hattarna till
besvär. Död å Hellefors bruk i Södermanland d.
14 juni 1758.

Gift 1745 med Hedvig Leijel.


3. Wulfvenstjerna, Gustaf,
diplomat. Född i
Stockholm d. 16 sept. 1714; den föreg. bror.

Ägnande sig åt den diplomatiska banan, blef W.
1738 kommissionssekreterare vid sachsiska hofvet,
där han sedermera 1744–47 var minister och
kom i hög gunst hos konung Fredrik II af
Preussen. 1747 utsågs han till svensk minister i
Petersburg men rappellerades följande år på
grund af de förvecklingar, som uppstått mellan
Sverige och Ryssland på grund af ryska
ministern von Korffs inblandning i de svenska
partistriderna. W. blef då i stället minister i
Preussen. 1752 ville Adolf Fredrik nämna honom
till minister i Paris men rådspluraliteten
föredrog att härmed belöna en politisk

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 15:43:11 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0754.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free