- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:774

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Åkerhielm, Albert Lars Evert - Åkerman - 1. Åkerman, Joakim - 2. Åkerman, Fredrik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till 1896 års statsrådsprotokoll, att det
sjunkande penningvärdet enligt hans åsikt gjorde en
politisk rösträttsreform obehöflig. Äfven i Första
kammaren, där han har plats från och med 1891
års riksdag, har Å. städse betraktats som
märkesman för den mera utpräglade högern, fastän han
understundom visat sig mäktig af mera
moderation, än man från detta håll ansett nödvändig.
Under de senaste åren har han gjort sig till en
af de bestämdaste målsmännen för yrkandet, att
vid en rösträttsreform ändringar i
inkomstskatteförordningen må undandragas de gemensamma
voteringarnas område. Medlem af den
protektionistiska majoritetens förtroenderåd från 1902,
har han från 1900 varit ledamot af
talmanskonferensen och vid oktoberriksdagen 1905 Första
kammarens vice talman. Vid de båda urtima
riksdagarna s. å. hade han plats i det för
behandling af med unionens upplösning
sammanhängande spörsmål tillsatta särskilda utskottet,
liksom han vid lagtima riksdagen s. å. tillhörde
hemliga utskottet. 1897 blef han
serafimerriddare.

Gift 1873 med Hulda Charlotta Nyström.


Åkerman.
Släkten uppgifves härstamma från
Michael Agricola, död 1557 som biskop i Åbo.
Äldste med visshet kände stamfadern Erik
Åkerman
, född 1653, död 1739, var borgmästare i
Viborg. En gren – se Å. 2 – erhöll 1843
adlig värdighet men ätten utdog 1877 med
stiftaren själf.


1. Åkerman, Joakim,
fysiker, tekniker. Född
i Kells-Näbbelöfs prästgård i
Skåne d. 28 jan. 1798.
Föräldrar kyrkoherden Richard
Abraham Åkerman
och Ulrika
Gosselman
.

Vid femton års ålder blef Å. student vid
universitetet i Lund, där han uppehöll
sig dels genom konditionerande,
dels med understöd af en släkting till 1820, då
han med första hedersrummet erhöll lagerkransen.
Kallad till docent i fysik vid samma universitet
1823, utnämndes han två år senare till adjunkt
i kemi och förestod någon tid 1827 physic.
et astronom. professuren. Under sommaren
s. å. anställdes han som adjunkt i kemi vid det
då nybildade Teknologiska institutet i Stockholm
samt utnämndes innan årets slut till professor i
kemisk teknologi därstädes. Denna befattning
innehade han sedan i elfva år eller till 1839, då
han efter professor Sefström förordnades till
förste lärare och föreståndare för Bergsskolan i
Falun. Men redan 1845 återkallades han till
Teknologiska institutet, där han som tillförordnad
direktör verkställde läroanstaltens reorganisation
och kvarstod till d. 1 sept. 1848, då han
återtog föreståndaretjänsten vid Falu bergsskola.
Denna fortfor nämligen att äga bestånd i strid
med Å:s reorganisationsplan, som gick ut på
dess sammanslagning med Teknologiska institutet,
men hvilken plan strandat på Brukssocietetens
motstånd. Att planen var ändamålsenlig,
framgår emellertid däraf, att densamma sedermera
till väsentlig del förverkligats. Utnämnd till
öfverdirektör vid k. myntet och kontrollverken,
tillträdde han dessa befattningar 1853 och
innehade dem sedan till sin död i Stockholm d. 3
april 1876. Ledamot af Vet.-akademien 1835, af
Landtbruksakademien 1846 (dess hedersled. 1863)
m. fl. lärda samfund. Vidare var han sedan 1857
ledamot af styrelsen för Teknologiska institutet
och tillhörde den 1869 tillsatta kommittén för
utredande af frågan om förändring af rikets
myntväsen. Vid Bergsskolan i Falun var han
den förste, hvilken ifrade för en större
vetenskaplig bildning hos dem, som ägnade sig åt
järnhandteringens ledande. För denna högre
bildning sökte han äfven verka genom utgifvande
af »Tidskrift för svenska bergshandteringen»
1843–45 och genom »Järnkontorets Annaler»,
som han redigerade 1846–52. Af hans öfriga
skrifter må nämnas: Elementarkurs i kemien
1831; Föreläsningar i technologi, 2 del. 1831
m. m.

Gift 1836 med Anna Charlotta Wihlborg.


2. Åkerman, Fredrik,
ämbetsman. Född d.
16 dec. 1800 i Göteborg; den
föregåendes faders syssling.
Föräldrar: landskamreraren
därstädes Fredrik Magnus Åkerman
och Ingeborg Otterdahl.

Vid aderton års ålder, efter aflagda
universitetsexamina, begynte Å.
sin ämbetsmannabana som e. o.
kanslist i kammarexpeditionen af k. m:ts
kansli och ingick 1819 som askultant i Svea
hofrätt. Befordrad till vice häradshöfding, till
e. o. notarie och e. o. fiskal i nämnda
hofrätt 1825, erhöll han häradshöfdings namn,
heder och värdighet 1829 och utnämndes samma
år till ordinarie hofrättsfiskal, blef assessor i
Svea hofrätt 1832, hofrättsråd 1840 samt
landshöfding i Västernorrlands län 1842. Adlad
1843, med bibehållande af namnet, kallades
han 1851 till president i bergskollegium. Var
under åren 1834–41 på grund af
brukssocietetens val fullmäktig i järnkontoret, förordnades
1856 till direktör för Landtbruksakadamien,
från hvilken befattning han året därefter på
egen begäran entledigades och afgick från sina
befattningar i statens tjänst 1866.

Å. spelade
ock en ingalunda obetydande roll å riddarhuset
som en af hufvudmännen för de s. k. »grå»,
hvilka sökte medla mellan höger och vänster.
Redan 1844 offentliggjorde han att eget Förslag
till representationens ombildning
och
understödde 1865 den då antagna
representationsreformen. Han åtnjöt anseende för insikter
och duglighet samt arbetade vanligen i
banko- och bevillningsutskotten. Död i Stockholm d.
2 maj 1877.

Gift 1835 med Henrietta Josefina Benedicks.

Å:s brorson, Henrik, son
af brukspatronen August Åkerman och
Henrika Charlotta Munktell, född 1840 och död
d. 14 juni 1905, gjorde sig som envoyé i Madrid,
Wien och London känd som en af våra dugligare
diplomater. Han var 1886 led. af
differentialtullkommittén och sedan 1887 gift med
friherrinnan Louise Julie Jacquette Liljencrantz,
dotter af politikern, frih. J. Liljencrantz (se II: 54).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 15:43:11 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0774.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free