skald, skriftställare. Född d. 8 juli 1817. Föräldrar: byggnadsinspektoren Carl Bergman och Margareta Holmberg.
B. blef student 1835 och promoverades till filosofie doktor i Uppsala 1842. Följande året utnämnd till kollega vid Visby högre läroverk, företog han 1844 med bidrag af allmänna medel en resa till Danmark, Tyskland och Frankrike. Han utnämndes 1859 till lektor i latin och filosofisk propedeutik vid Visby högre elementarläroverk. Sommaren 1863 gjorde han en resa till Köpenhamn, för att i därvarande arkiv anställa forskningar rörande Gotlands fornhistoria. B. har lifligt deltagit i sin fädernestads kommunala lif och som ombud för Visby stad dels bevistat den sista ståndsriksdagen 1865, dels varit ledamot af Andra kammaren 1867-68.
Som student fäste B. allmänna uppmärksamheten vid sina skaldegåfvor, dels genom tvenne större poem: Bröllopet på Arolsen, en scen ur Johan Manérs levnad och Haralds graf, hvilka prisbelöntes af Svenska akademien, dels genom några praktfulla stycken i den af Bergman tillsammans med B. E. Malmström utgifna poetiska kalendern Linnæa borealis 1840-42. Samtidigt utgaf han Uppsala och dess nejder 1842-43, sedan omarbetade och utgifnaunder titeln Uppsala minne 1844 (del. I). Efter sin bosättning i Visby har han redigerat Gotlands läns tidning 1849-58, utarbetat texten till praktverket Gotland och Visby i taflor 1856-58, utgifvit Gotlands geografi och historia i lättfattligt sammandrag 1870, 2 uppl. 1872, m. m. B. Iämnade 1889 sin lektorsbefattning. Död d. 22 jan. 1895.
Gift 1856 med Maria Kinberg.
