musiker, tonsättare. Född i Stockholm d. 4 dec. 1787, son till kammarmusikus Georg Johan Abraham Berwald.
Endast sex år gammal uppträdde B. som violinspelare på en konsert i riddarhussalen. I sitt tionde år gaf han för första gången en konsert i sitt eget namn, hvarvid uppfördes en af honom komponerad uvertyr för full orkester. Följande åren gjorde han med sin far konstresor i utlandet och anställdes därunder som solospelare vid hofvet i Petersburg och förste violinist vid kejserliga teatern. Efter återkomsten till fäderneslandet 1813 inträdde han som altviolinist vid k. hofkapellet, blef 1816 konsertmästare och 1823 kapellmästare efter Du Puy.
Johan B. var en af Sveriges skickligaste kvartettspelare och hans skicklighet som ledare af kapellet erkändes allmänt.
Bland hans kompositioner må nämnas: hans förstlingsarbete, Ouverture för orchester 1797, af musikaliska akademien belönad med en öfver honom särskildt präglad guldmedalj; operetten l'Héroïne de l'amour filial, uppförd i Petersburg, musiken till tragedien Oden i Svithiod; Birger Jarl; Erik den fjortonde; festmusik vid drottning Desiderias och Oscar I:s kröningar; sorgmusiken vid Sofia Albertinas och Carl Johans begrafningar; nationaldivertissement m. m. Död d. 26 aug. 1861.
Gift 1817 med Mathilda Charlotta Cohn.
