ämbetsman, bibelöfversättare. Född i Sigtuna d. 17 april 1753. Föräldrar: rådmannen Carl Gustaf Björkman och Kristina Lilja.
Som student i Uppsala sysselsatte sig B. hufvudsakligen med filologiska studier, men hastigt ändrande lefnadsplan, försvarade han 1776 en juridisk disputation och ingick s. å. som auskultant i Svea hofrätt. En djup religiös känsla, hvars styrka mången gång hotade att störa jämvikten i hans andliga varelse, dref honom oupphörligt att uppsöka och närma sig människor med samma religiösa ifver som han själf. Han öfverflyttade därför hösten 1779 till Österbotten för att hos en där boende själsfrände, Johan Bladh på Bendvik vid Kaskö, finna en likstämmig umgängesvän och på samma gång söka återvinna en försvagad hälsa. Ett par år efter sin öfverflyttning till Finland beträdde han åter den juridiska banan, blef auskultant i Vasa hofrätt, kämnerspreses i samma stad 1786 och slutligen borgmästare därstädes 1789. Genom sitt gifte och sin fasta tjänstebefattning numer försäkrad om en nödtorftig utkomst, återvände han med brinnande lust till sina filologiska studier. Den Heliga Skrift blef nu och framgent hufvudämnet för hans litterära verksamhet.
Obelåten med den just då utkomna svenska proföfversättningen företog han sig att med tillhjälp af den tidens bästa exegetiska arbeten utarbeta en bibelöfversättning, hvilken vid hans död sträckte sig i handskrift till nästan hela bibeln. Af trycket utgifna äro: Profeten Micha, Sex kapitel af Daniels bok och flera af Pauli epistlar.
1803 tog han afsked från sin befattning, återflyttade till fäderneslandet, där han dog i Uppsala d. 28 nov. 1807.
Gift med Anna Magdalena Solfström.
