- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
De Laval, Carl Gustaf Patrik

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

De Laval, Carl Gustaf Patrik,

ingeniör, uppfinnare, industriidkare. Född d. 9 maj 1845 å Blåsenborgs kaptensboställe i Orsa socken i Dalarna. Föräldrar: kaptenen Patrik Jacques Ludvig De Laval och Johanna Elisabeth Martin.

Släktens stamfader kom 1622 från Frankrike till Sverige, där han från simpel soldat avancerade till öfverstelöjtnant vid Smålands kavalleri, sedermera blef slottshauptman i Vadstena och adlades 1646.

De L. blef student i Uppsala 1863 och utgick 1866 från Teknologiska institutet med högsta betyg i mekaniska fackafdelningen. Efter att en kort tid ha varit anställd hos Stora Kopparbergs bergslag, for han åter till Uppsala, hvarest han 1872 förvärfvade filosofisk doktorsgrad. Åren 1872-74 var De L. ingeniör vid byggandet af svafvelsyrefabrik och kopparextraktionsverk vid Falu kopparverk, 1873-74 anlade han för egen räkning därstädes ett glasbruk, som dock måste nedläggas. Han slog sig därefter ned som privat konstruktör i Falun 1875 och var 1876-77 ingeniör vid Klosters bruk, hvarefter han begaf sig till Stockholm, där han varit sysselsatt med uppfinningar, på grund af hvilka många bolag bildats, hvilkas styrelser den skicklige mannen haft eller har plats.

De L. uttog 1873 sitt första patent, som gällde tillgodogörande af fosforsyremalmer. Under sin anställning vid Klosters bruk uppfann han en ny silbotten för att vid bessemerblåsningen minska den uppkommande rödskörheten och en ny galvaniseringspanna, samt började experimentera med centrifugalseparatorn. År 1878 uttog han patent på en gräddskummare och följande år på den kontinuerliga centrifugalseparatorn, hvarefter han för separatortillverkning anlade en stor fabrik i Stockholm, och 1878 grundades aktiebolaget Separator, en af landets största och mest vinstgifvande affärer. De Lavals separator är världsberömd och spridd öfver, snart sagdt, hela jorden. De L. konstruerade vidare laktokriten för bestämmande af mjölkens fetthalt, emulsorn för återinförande af billigare fett i skummjölk, och den kontinuerliga kärnan. Vid denna tid grundade han också Olofströms stålpressningsfabrik i Blekinge. Bland den mångfald andra företag, som tillkommit genom hans initiativ, märkas aktiebolagen De Lavals ångturbin, glödlampfabriken Svea, Bångbro röraktiebolag och De Lavals laktator.

De L. experimenterade äfven länge med en ny ångbåtstyp, men kom icke till resultat härmed. Han öfvergick då till ångturbinen och lyckades 1892 framställa en ångmotor, som gör ända till 30,000 hvarf i minuten. Vidare har han konstruerat en explosionsfri ångpanna för mer än 100 atmosfärers tryck. Laktatorn - en fulländad komjölkningsapparat - hvarpå mycket stora förhoppningar ställdes, har icke fått någon praktisk betydelse. I lång tid har den energiske mannen sökt att ur malmer på elektrisk väg direkt uttaga metaller. Han köpte för den skull vattenfall i Norrland liksom vid Trollhättan, och 1896 bildades aktiebolaget »De Lavals elektriska smältugn», men dessa experiment ha endast bringat honom betydande ekonomiska förluster.

De L. har äfven varit verksam i det politiska lifvet. Det protektionistiska systemet har väl näppeligen haft någon mera hängifven anhängare i vårt land, och i enlighet med sin entusiastiska och storslagna naturell har han visat en sällspord offervillighet för sina idéers främjande. Meningsfrändernas tacksamhet beredde honom ock 1887 plats å vallistan till hufvudstadens Stockholmsbänk i Andra kammaren, där han ock 1888-90 hade plats, sedan majoritetens röster kasserats. Han visade sig dock i sällspord grad i saknad af parlamentariska förutsättningar, och under sitt ledamotskap af Första kammaren fr. o. m. 1894 års riksdag, såsom representant för Kopparbergs län, han han ytterligt sällan tagit till orda i kammarens debatter.

De L., som 1886 blef ledamot af Vetenskapsakademien, erhöll 1892 dess stora guldmedalj. Hedersledamot af Landtbruksakad. 1896.

Gift 1895 med Isabel Amalia Grundal.


The above contents can be inspected in scanned images: I:237, II:801

For more information about this person, see Project Runeberg's Nordic Authors.

Project Runeberg, Mon Sep 9 17:10:28 2002 (runeberg) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/delaval.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free