- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
Franzén, Frans Mikael

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Franzén, Frans Mikael,

biskop, skald. Född i Uleåborg i Finland d. 9 febr. 1772. Föräldrar: handlanden Zacharias Frantzén och Helena Schulin.

I barndomen sjuklig och svag, men med tidigt utvecklade själskrafter, insattes F. i Uleåborgs skola, där han förvärfvade för sina år så ovanliga kunskaper, att han vid tretton och ett halft års ålder blef student i Åbo 1785. Det hade utgjort faderns önskan att se sonen träda i sina fotspår såsom köpnmman. När han 1787 aflidit, sökte därför F. af kärlek till modern öfvervinna sin obenägenhet för yrket och biträdde henne någon tid vid husets handelsrörelse. Han fann dock sin hjälp otillräcklig och sin håg riktad åt helt andra föremål, hvarför han återvände till Åbo, där han endast sjutton och ett halft år gammal 1789 blef magister, med det högsta betyg i kandidatexamen. Efter ett besök i Uppsala för att studera Kants filosofi, återvände han 1791 till Åbo, disputerade med en afhandling Om språkets ursprung och förordnades till eloquent. docens följande året.

1795 företog han, i sällskap med en ung Bremer, sedermera fadern till den frejdade författarinnan af samma namn, en resa till Danmark, Tyskland, Frankrike och England och utnämndes under sin bortovaro 1795 till universitetsbibliotekarie i Åbo. Tre år senare erhöll F. fullmakt att jämte bibliotekariebefattningen inneha professuren i lärdomshistoria, som 1801 utbyttes mot professuren i allmän historia och moralfilosefi. F. lät 1803 prästviga sig och utnämndes s. å. till kyrkoherde i Pemar. Efter Finlands skiljande från Sverige öfverflyttade F. till det sistnämnda riket, hvarest han 1810 utnämndes till kyrkoherde i Kumla och Halsbergs regala pastorat af Strengnäs stift; blef teologie doktor 1818, kontraktsprost 1820 och befordrades 1823 till kyrkoherde i Klara församling i Stockholm. Då professor Rogberg 1831 afsagt sig andra rummet på biskopsförslaget till Hernösands stift, anställdes nytt val, då F. erhöll de flesta rösterna och utnämndes till biskop 1831. Han tillträdde biskopsämbetet likväl ej förr än 1834, men innehade det sedan i tretton år och afled i Säbrå biskopsgård d. 14 aug. 1847.

F:s poetiska ryktbarhet begynte med några dels i Åbo tidningar, dels i Stockholms-Posten införda lyriska småstycken, af hvilka t. ex. Människans anlete, Den gamla knekten, Unga flicka i din vår, Goda gosse, glaset töm, genast vunno en ofantlig popularitet och gjorde författarens namn bekant öfver Sverige och Finland. Hans 1797 af Sv. akademien med stora priset belönade täflingsskrift, Sång öfver grefve Gustaf Filip Creutz, krömmte denna namnkunnighet, och från den stunden var F. en af nationens älsklingsskahder. Att den akademiska skolan likväl sedermera icke var utan inflytande på hans vittra utveckling visar sig i flera af hans större dikter, såsom Svante Sture eller Mötet i Alvastra, Columbus eller Amerikas upptäckt, Emili eller en afton i Lappland, hvilka, ehuru förträffliga i enskilda partier, likväl ej kunna anses som helgjutna poetiska konstverk. Under sin långa skaldebana försökte han sig nära nog i alla diktarter, med minsta framgång likväl i den dramatiska, af det naturliga skälet, att hans kallelse ej alls låg åt detta håll. Fragmenten af hans stora national-epos Gustaf Adolf i Tyskland, författade på hexametrisk vers innehålla dock många enskilda skönheter och hafva därför rättvisligen blifvit berömda. En viktig del af F:s lyriska skaldskap utgöres af hans psalmer.

Det dallrar stundom genom hans visor en öm sträng och vibreringar af säreget finska toner. »Högst stå hans lyriska dikter och bland dem i all synnerhet de, i hvilka han skildrar stundens njutningar på det oförlikneliga sätt, som är Franzéns och ingen annans.» År 1808 intog F. en plats i Svenska akademien efter grefve Gustaf Fredr. Gyllenborg och var 1824--34 akademiens sekreterare. Redan under sin vistelse i Åbo hade han gjort sig lyckligt bemärkt som prosaist genom sitt Tal om svenska drottningar, med anledning af Gustaf IV Adolfs förmälning. Hans stora förmåga på detta område togs efter hans inträde i akademien allt mer och mer i anspråk och beredde honom äfven såsom vältalare ett högt och ärofullt namn. F. var ledamot af Vitt-, Hist.- och Ant.-akademien, Musikaliska akademien och Vetensk.-akad., blef jubelmagister i Uppsala 1839 och i Helsingfors 1840.

Gift 1: 1799 med Margareta Elisabet (Lilly) Roos, 2: 1807 med Sofia Kristina Wester, änka efter skalden M. Choræus (se sid. 185), 3: 1831 med Kristina Elisabet Arvidsson.


The above contents can be inspected in scanned images: I:355

For more information about this person, see Project Runeberg's Nordic Authors.

Project Runeberg, Mon Jan 4 21:37:51 1999 (runeberg) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/franzenm.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free