Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXVI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
trettiosjätte kapitlet
319
avlidnas bår — och så berättade violerna om oväntad
kärlekslycka, om dyster dödsklagan.
Liksom då sköt han hennes arm under sin.
»Vi ha uppfyllt en den avlidnas käraste önskan,
Caje-tane», sade han.
Hon blev förskräckt.
»Hur? — Kanske endast därför? ... Blott för att
uppfylla hennes sista vilja?»
Han skakade på huvudet.
»Hon har icke befallt mig något. Men hon visste vad
som lände till mitt bästa. Dock en sak har hon ålagt
mig: jag svor henne att bli mitt livs uppgift trogen.
Förstår du, barn, att det gäller att vara min förtrogna, min
kamrat?»
»Ja, det gör jag.»
»Vet du, att du då måste avstå från hela din forna
omgivning, från de dinas samtycke, från förbindelsen med
dem?»
»Ja, det vet jag.»
»Du måste följa mig till fjärran länder — och, vem
vet, kanske icke alltid som frivillig resande — allt är
ju möjligt. Måhända misskänner, förföljer, utvisar man
mig.»
»Allt vill jag dela med dig, landsflykt, fängelse — ja,
till och med döden.»
Han stannade.
»Kanske segern, älskling», sade han och tryckte henne
till sitt bröst.
slut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
