Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Curt Weibull, Drottning Christinas övergång till katolicismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
216 Curt Weibull.
för att det redan fastställda festprogrammet skulle kunna
ändras. Ärkehertigen kunde endast framföra sitt beklagande, att
han icke tidigare ägt kunskap om vad som skulle ske.
Festligheterna för Christina skulle annars ha fått icke profan, utan
kyrklig karaktär1.
Lucas Holstenius, också han en lutersk konvertit, kom
från Rom. Han hade i påven Alexander VII:s uppdrag
lämnat den heliga staden, så snart underrättelsen om
Christinas avresa från de spanska Nederländerna nått dit. Påvens
uppdrag var, att Lucas Holstenius i Innsbruck skulle
emottaga Christinas offentliga bekännelse av den katolska tron2.
Den 3 november 1655 gick Christina för högaltaret i
Innsbrucks slottskyrka. Främst i hennes följe stodo
representanter för Europas katolska stormakter: tvenne
habsbur-gare, kejsar Ferdinand II:s brorsöner, ärkehertigen av Tyrolen
och hans broder Sigmund samt den spanske konungens
ambassadör, Don Antonio Pimentel. Christina avlade
offentligt den katolska trosbekännelsen. Pukor och trumpeter
uppstämde psalmen »Jubilate Deo omnis terra»: hela jorden
prise Gud. En predikan följde. Texten var psalmistens ord:
»Hör dotter och giv akt och vänd ditt öra till: förgät ditt
folk och din faders hus, och Konungen have sin lust till din
skönhet, ty Han är din herre och du skall böja dig inför
Honom».
Händelsen i Innsbrucks slottskyrka gjorde ett mäktigt
intryck.
Den protestantiska världen mottog underrättelsen om
Christinas avfall med ett anskri av harm och bestörtning.
Om ett stod man enig: Christina, Gustaf Adolfs dotter, en
kvinna på höjden av sin tids upplysning och bildning, kunde
icke av religiös övertygelse ha övergivit luterdomen och
omfattat den påvlige Antikrists läror. Man sökte yttre och
tillfälliga motiv. Man fann, att Christinas handling var en först
1 Galeazzo Gualdo, Historia di Christina 86; Arnold Busson, Christine von
Schweden in Tirol. Innsbruck 1884.
2 Alexander VII till Lucas Holstenius. Rom 10/io 1655. Galeazzo Gualdo,
Historia di Christina 98.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
