Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Edvard Bull, Grönlands statsretslige Stilling. Opposisjon ex auditorio ved Oslo universitet den 22 nov. 1928
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grönlands statsretslige Stilling.
81
nord for den fäste bygden på Grönland]; ja, om de så såt helt
nord under Leidarstjernen [3: Polarstjernen], så skuide kongen
allikevel ta tegngilde efter dem — som Sturla kvad:
Nord I liker det å öke
Eders vælde över kalde heimen
(Gode menn med fryd det hörer),
Milding, op under Leidarstjernen.
Der har ingen ännen konge
End du endda hat et rike.
Din lov, konge, du lar brede
Lenger end solen skinner.»
Först året efter (1262) gir islendingene sig inn under den
norske kongen, —
Påliteligheten av den helt samtidige, officiöse Håkonssagaen
i en slik sak kan ikke med nogen rimelighet anfektes. Og to
ting må da kunne sluttes med sikkerhet: for det förste at
Grönland i de ca. 280 årene fra landnåmstiden til 1261 ikke har
hört under Norge, og for det andre at det heller ikke har hört
under Island, idet tilknytningen til Norge foregår helt uavhengig
av Island.
I hvor stor utstrekning grönlendingene har organisert et
selvstendig samfund, vet vi litet om. Den geistlige organisasjon
var i orden fra begyndelsen av det 12 årh., da bispesetet i
Gårdar blev oprettet; biskoppen fik grönlendingene fra Norge,
ikke fra Island. Ting omtales flere gånger på Grönland i
islandske sagaer slik at man ikke kan tvile på at de har eksistert;
men om organisasjonen av dem vet vi ingenting.
Den fortrinlige skildringen av Grönland i Kongespeilet —
hvis pålitelighet helt igjennem bekreftes av det arkeologiske
materialet — gir ingen politiske eller statsretslige oplysninger
av betydning, og heller ikke det arkeologiske materialet — som
förresten på Grönland i flere henseender tör være rikere end
på noget annet område i nordisk middelalderhistorie — gir
endnu nevneværdige oplysninger om statsretslige forhold.
Tilbake står da spörsmålet om, hvorvidt man av de
islandske lover og sagaer kan få noen nærmere greie på
»Grönlands statsretslige stilling» för 1261, og det er dette som egentlig
er emnet for hr. Düasons arbeide.
Hans ståndpunkt er i al korthet det at Grönland er en
del av det islandske »rettsfellesskap», av Islands »log», at det
med andre ord ikke har utgjort nogen selvstendig politisk enhet,
men altid ligget under isländsk myndighet, navnlig under det
islandske alting. De grönlandske tingene var derför bare
doms-fi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
