Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Per Sörensson, Fältherrar, härorganisation och krigföring under trettioåriga krigets senare skede. En orientering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fältherrar, härorganisation och krigföring under
trettioåriga krigets senare skede.
En orientering.
Under trettioåriga krigets förra hälft koncentrerar sig
intresset kring tre betydande fältherrar: Tilly, Wallenstein,
Gustav II Adolf.
Ända till Gustav Adolfs uppträdande möta varken Tilly
eller Wallenstein någon dem jämbördig motståndare utan
ila från seger till seger. Tilly är den siste mera framstående
fältherren ur den spanska skolan, han kan sitt hantverk i
grund och griper snabbt och utan tvekan det gynnsamma
tillfället i flykten, men han är varken som organisatör, som
strateg eller som taktiker särskilt originell eller nyskapande.
Wallenstein, den siste och den störste kondottiären, står
som organisatör bland alla tiders främste. Få fältherrar ha
på så kort tid och av så ojämt material som han kunnat
skapa en användbar här. Just därför kunde han också
uppbringa sina arméer till en numerär, som man knappast
torde ha skådat i Västerlandet sedan romarväldets
glansdagar. Detta åter satte honom i stånd att som strateg kväva
fienden med sin övermakt. Men soldatmaterialets ojämnhet
tvang honom å andra sidan att i regel operera med en viss
långsamhet, ty för stora strapatser smälte hans armé
samman som snö för solen. Han kunde dock även, när så
krävdes, med blixtlik snabbhet gripa tillfället och falla över
sin motståndare med förintande våldsamhet. Som taktiker
tillämpade han ursprungligen det spanska stridssättet, men
han insåg snart den svenska stridsteknikens överlägsenhet,
och vid Lutzen tillämpades denna på det hela taget även
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
