- Project Runeberg -  Scandia / Band III. 1930 /
216

(1928-1931)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lauritz Weibull, Unionsmötet i Kalmar 1397

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

216

Lauritz Weibull.

kommeisen skulle bli fulldragen och fullkomnad. De förband
sig att åstadkomma utfärdandet av dessa brev. Konungen samt
riksrådet och köpstäderna i vart och ett av de tre rikena
skulle utfärda och besegla två brev. Avsikten kan endast ha
varit en: de två kontrakterande parterna inom varje rike,
konungamakten och rikets rådgivare och män, har skolat
taga var och en sitt. Breven ställdes på framtiden.

Förhandlingarna om unionsöverenskommelsen i Kalmar
hade brutit samman på unionsbrevet. De bröt samman på
just det föreliggande ursprungliga konceptet till detta, det
koncept, som överfört på pergament skulle beseglats av de
tre rikenas rådgivare och män. Då dessa inte beseglade,
är därmed i belysning av överenskommelsens innebörd sagt,
vilka som stod bakom sammanbrottet. Men rikenas
rådgivare och män har inte gått fram i fast sluten fylking. I
sista ögonblicket har en minoritet skiljt sig ut från de andra.
Sammanslutna i en konfederation, har de gjort
unionsöverenskommelsens statsmannatanke till sin egen.

Man frågar sig: vern eller vilka stod bakom
konfederationen?

Det är tidigare nämnt, att de svenskar, som är
uppförda i unionsbrevets ändrade korroboratio, är till antalet
sju. Det märkliga inträffar här, att samtliga dessa svenskar
med undantag av två, ärkebiskop Henrik av Uppsala och
riddaren Karl av Tofta, tillhörde kretsen av dem som
tidigast slöt sig till Margareta: riddaren Algot Magnusson redan
den 5 januari 1388, biskop Knut av Linköping, riddarna Sten
Bengtsson, Ture Bengtsson och Erengisle Nilsson den 22
mars samma år 1. Förhållandet är redan framhävt av
Georgii. Vidare: att av de svenskar, som samtidigt med de
nämnda gav sig under Margareta, endast ännu en kan vid
en viss tidpunkt visas ha varit närvarande i Kalmar:
riddaren Arvid Bengtsson 2. Samtliga de fem svenskarna har
beseglat.

Men lika märkliga som dessa iakttagelser är andra.

1 Sv. trakt. II, 462, 458.

2 Ovan s. 186.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 16 11:20:53 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/scandia/1930/0224.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free