Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nat. Beckman, Textstudier till Birgittas revelationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Textstudier till Birgittas revelationer. 303
För mig står det alldeles klart, att Kraft i huvudsak har
rätt och att den latinska texten i regeln måste läggas til grund.
Delvis förefaller han till och med att ha slagit in öppna dörrar.
Jag anser blott, att man kanske ännu starkare än Kraft gjort,
bör hävda nödvändigheten av att använda den svenska
texten såsom hjälpmedel, särskilt då det gäller källkritiska frågor.
Källkritiken kommer icke till målet med de allmänna
resonne-mangen. Dessa kunna blott ånge de riktlinier, efter vilka de
särskilda problemen vart för sig få angripas med hänsynstagande
i varje fall till materialets skiftande beskaffenhet. Och för
enskilda fall kunna de av Steffen anförda synpunkterna allt jämt
vara till gagn.
Den fråga, vi här berört, är tydligen av alldeles central
betydelse i Krafts undersökning. I icke fullt samma grad gäller
detta om en annan fråga, som jag dock skall behandla. Jag
skall knyta en del reflexioner till kapitlet om »Den fornsvenska
pentatevkparafrasen * och äldre Birgittauppenbarelser)). Så vitt
jag kan bedöma, har Kraft i detta kapitel givit både det bästa
och det svagaste i sin avhandling.
Det bästa finnes i mitten av kapitlet. Som exempel på
pentatevkparafrasens (magister Mathias’) inflytande på Birgittas
revelationer gör Kraft vissa sammanställningar, som klart
belysa Birgittas ställning till tidens mest brännande utrikespolitiska
fråga, Skånefrågan. Man får en skarpt formulerad åsikt:
Öresund är enligt Guds ordning Sverges naturliga gräns, därför
skall konungen hålla på Skåne men hålla fingrarna från
Själland. Åskådningen var ju med tidens
kommunikationsförhållanden en smula verklighetsfrämmande, men den var tydligen
Birgittas. Hur pass allmän den var, må lämnas därhän.
Att på detta sätt skarpt fixera de idéer, som bestämde
Birgittas politiska tänkande, tillhör givetvis Birgittaforskningens
allra mest centrala uppgifter. Tyvärr fullföljes icke uppslaget.
I kapitlets början talar Kraft om en annan sak, magister
Mathias’ inflytande på Birgitta, och på slutet om en tredje,
författarskapet till MB I. Klemming har gissat på magister Mathias,
Schuck på abbot Svenung i Varnhem, och Kraft sluter nu upp
vid Klemmings sida.
Det första, som här bör sägas, är, att frågan om skriftens
författare icke har på långt när samma vikt som den fråga
Kraft lämnat. Om vi, som fallet är med Svenung, icke just
veta mer, än att han hette Svenung, så blir ju resultatet ganska
magert. Och de misslyckade gissningarna av denna art äro
1 Här kallad MB I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
