Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Per Nyström, Framställningen av tiden 1654—1660 i Sveriges Historia till våra dagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tiden 1654—1660 i Sveriges Historia till våra dagar. 313
här ånyo sätta den europeiska diplomatien inför ett fait accompli.
Ansvaret för kriget är härmed skjutet över på Karl X Gustav.
Hos M. och L. Weibull sättes krigsbeslutet ännu fastare
än hos F. F. Carlson in i Karl X Gustavs politiska system,
Sveriges dominium över Östersjön. Endast om Danmark
reservationslöst fogade sig häri, kunde freden bli bestående. Då
danskarna vid alliansunderhandlingarna endast gingo in för
ett schablonmässigt försvarsförbund, tillintetgjorde de freden i
dess viktigaste punkt vid sidan av de territoriella
bestämmelserna. Kriget framgick med nödvändighet härav. »Cum Dania
Securitas aut everti.» *
En granskning av texten i lektor Jacobsons framställning
om förhistorien till andra danska kriget ger vid handen, att
de anförda tre arbetena varit hans huvudkällor.
Framställningen är bredare än i den föregående upplagan av Sveriges
Historia: de olika faserna i krigsbeslutets mognande följas mera
i detalj. Framförallt äro de partier vidgade, som belysa den
politiska situationen i Europa vid tiden för krigsutbrottet och
dess återverkan på förhållandena i Norden. Författaren har
härvid kunnat tillgodogöra sig de nya undersökningar, som
lämnats av Torsten Gihl i avhandlingen om Sverige och
västmakterna under Karl X Gustavs andra danska krig.
I sin uppfattning av krigsorsakerna är författaren betydligt
mindre deciderad än vad Weibull var. Närmast ansluter han
sig till F. F. Carlsons framställning. Detta sker ganska
okritiskt. Författaren har icke uppfattat den djupgående
motsättningen mellan F. F. Carlson och Fridericias senare arbete. Än
mindre löser han denna motsättning. De olika meningarna
om krigsbeslutet äro visserligen antydda, men författaren
diskuterar aldrig de premisser, de byggts upp på. I stället söker
han i allmänna ordalag sammanjämka ståndpunkterna.
Härigenom glida de verkliga problemen och svårigheterna undan
läsaren. Fråga är, om författaren ens observerat de oförenliga
fakta, som framdragits. Reservationslöst anföres — än starkare
än hos F. F. Carlson — att danskarna fingo »ett kraftigt
understöd» av Holland, som nu »med hela tyngden av sin kraft»
kastade sig in i den nordiska politiken (s. 347). Enligt
Fridericia, som vidlyftigt belyst problemet, är detta icke riktigt.
»Ulysten til at blande sig i de danske Anliggender er endnu
stadigt herskende, og de Witt afviser Tanken om at støtte
Danmark med Vaabenmagt» 2.
1 Weibull, Karl X Gustaf. Sveriges historia intill tjugonde seklet V, 574.
2 Fridericia, a. a., 344.
21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
