Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erik Lönnroth, Biskop Thomas’ Frihetsvisa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
Erik Lönnroth.
Mikaelsmässan försedde sina ombud vid nämnda
förhandlingar, och i Jönköpingsmötets beslut 3 november 1439l
uttalas i tydliga ord Sveriges vilja att kvarstå vid unionen.
Lika lojalt ställer man sig inför utsikten till gemensamt
konungaval. Trots detta klart uttryckta program har ur
båda dokumenten utlästs en unionsfientlig stämning.
Beviset skulle vara, att svenskarna valt Kalmartraktaten av år
1438, icke Kalmarfördraget av 1436, till rättslig basis. En
missuppfattning föreligger. Kalmartraktaten 1438 betecknar
unionstankens frigörande från villkoret av dynastisk
förbindelse. Den är ett unionsdokument till skillnad från 1436
års Kalmarfördrag, som blott är ett fredsslut mellan kung
Erik och Sverige. Den söker tillvarataga själva unionens
reella fördelar och sätter det mellanstatliga förhållandet i
främsta rummet2. 1438 års Kalmartraktat betecknar det
principiella unionsprogrammets seger över dagspolitikens
växlingar. 1439 lades den till grund för förhandlingarna
mellan Sverige och Danmark om gemensamt konungaval.
Detta betydde, att rikenas union var det primära faktum,
varifrån man utgick vid upprättandet av en ny
unionsmonarki med rättsligt begränsad maktutövning.
De samtida källorna känna icke någon nationell
strömning, som åren 1438—1440 krävde Karl Knutssons
konungaval. Först i källor, som äro skrivna under Karl Knutssons
senare regering och se händelserna 1438—1440 med andra
ögon än samtiden, framträder en rörelse med sådant syfte.
Dessa källor äga intet värde för klarläggandet av
händelseförloppet under 1430-talet3. Utvecklingen har gått i
obruten linje mot fullgörandet av 1438 års unionella bestäm-
1 Sveriges traktater 3 s. 181 ff.
2 Jfr Hans Hildebrand, Sveriges historia intill tjugonde seklet 2 s. 432;
F. H. T. s. 111. Vad som bemötes med kyla i unionsfördraget 1438 är
unionsmonarkien, av vars verksamhet man nyligen gjort avskräckande
erfarenheter. Det är mot konungen, ej mot danskarna, som udden riktas i
svenskarnas svarsskrift, Dipl. Norv. V s. 478.
8 Hävdandet av nationellt konungaval på Arbogamötet 1440 omtalas
endast i en källa: Vadstenadiariet. (S. II. S. I. 1 s. 156.) Dettas text, som
t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
