Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ingvar Andersson: Källstudier till Kalmarkrigets historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
308
Ingvar Andersson.
fråga. Här skall tills vidare lämnas öppet, om Friis gjort en
fullständig avskrift av »almanackan» eller om han nöjt sig med att
göra utdrag ur den; det kan redan här nämnas att i den på
danska avfattade dagboken möta anteckningar på latin, även med
Friis’ hand, vilka förklara eller komplettera texten.
Den s. k. Peder Hesselbergs dagbok (sid. 156 ff.) är, som förf.
klargör, ej förd av den för övrigt föga kände Peder Hesselberg,
utan av en person som tillhört hovfanan, som haft en »någorlunda
hög rang» och som umgåtts på förtrolig fot med adliga officerare.
Det kan förtjäna prövas, om man ej något närmare kan bestämma
upphovsmannen. Den 29 juni 1611 deltog dagboksförfattaren
enligt sin egen utsago i överlämnandet av en stupad svensk
adelsmans döda kropp till svenskarna; härvid uppräknar han de tolv
adelsmän som deltogo i ceremonien från dansk sida \ Bland
dessa tolv befinner han sig alltså, ehuru nämnd i tredje person.
Under den 10 augusti berättar han, hur fyra namngivna danska
herrar, som förut följt kungen till Öland — varvid han själv var
med —, nu lämnade kungen och drogo tillbaka till fastlandet;
kungen själv återvände först ett par dagar senare. Av
sammanhanget synes framgå, att han själv befann sig bland dessa fyra;
då han berättar om kungens återresa till Kalmar, använder han
ej heller den vi-form, som han haft vid berättelsen om ditfärden.
Av dessa fyra återfinnas de tre bland de ovannämnda tolv.
De tre herrar som återfinnas i båda sammanhangen, äro
Ditlef Rantzau, Laurs Lindenow och Axel Rosencrantz; av det sätt
varpå den senare omtalas på det sista stället (»och skulle Axel
haffue verrit effter thil Øeland . .»), synes framgå att han ej kan
vara författaren. Det är vidare att märka, att i båda de nämnda
uppräkningarna står Ditlef Rantzau först ;det är även känt att denne
tillhörde hovfanan. Under sådana förhållanden är den
hypotesen möjlig, att Ditlef Rantzau är författaren till dagboken. Att
han nämner sig själv i tredje personen har flera samtida
paralleller: på svenskt håll kan tygmästarens berättelse anföras som
exempel härpå. I varje fall framgår av dessa omständigheter
med säkerhet vilken krets författaren till dagboken tillhört.
Förf. har iakttagit, hur dessa dagböcker ofta visa stor
överensstämmelse sinsemellan och med kanslimaterialet; sådan finnes
t. ex. mellan fältkanslijournalen (den s. k. Christen Friis’
dagbok) och Eske Brocks dagbok samt mellan den senare och den s.k.
Peder Hesselbergs dagbok. Då förf. framhåller dessa
överensstämmelser, synes han visserligen ibland ej ta tillräcklig hänsyn till
dagböckernas enhetliga och begränsade militärtekniska ordförråd,
1 H. Rørdam, Hist. Samlinger og Studier, I, sid. 293.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
