Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sven Nilsson, 1634 års regeringsform
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
Sven Nilsson.
fem höga ämbetsmännens förmynderskap. Och så måste
även regeringsformens formulering tolkas. Vid myndig
ålder däremot bestiger Kristina tronen även som ogift. Men
ej utan vidare. I 1633 års riksdagsbeslut hyllas hon på det
villkoret »at then tijdh Hennes Mayrtt kommer till sine
mogne och myndige åhr, hon och tå förr än Hennes May:tt
i Regeringen trädher skall försäkra oss och Rijket på all wår,
Rijksens och Ständernes Rätt, Rättigheter, Frijheeter och
wälfångne Privilegier, såsom sådant i bäste form aff
fram-farne Sveriges Konunger och särdeles Sahlige Kongl. M.
Konung Gustaff then Andre och Store giordt är och
re-dheligdt finnes» 1. Denna postulerade nya kungaförsäkran
var i själva verket nödvändig för rådsaristokratin. Ty till
skillnad från kommande regeringsformer reglerar den av
1634 ingalunda statslivets olika områden. För att bli
likställd med dem måste den suppleras med en kungaförsäkran.
Som ovan framhållits lämna även bestämmelserna för
konungs frånvaro och sjukdom möjlighet till en sådan
supplering.
Men vi återvända till frågan om Kristinas giftermål.
Detta skulle alltså, om hon ingår det vid unga år, komma
de fem ämbetsmännens förmynderskap att upphöra. De
kunde gardera sig häremot genom arvföreningens
bestämmelse att för »frökens» giftermål fordras rådets och
ständernas samtycke. Men frånsett detta, hurudan blev hennes
ev. makes ställning? Privaträttsligt sett skulle han bli hennes
förmyndare. Frågan är om inte detta åskådningssätt ligger
bakom regeringsformens formulering. Belysande är rådets
brev till kanslern den 10 maj 1634. Här talas det om
»farlige praktiker» som bedrives med drottningens giftermål,
och andra sådana »difficulteter» som hota »närwarande
Fäderneslanzens stat». Man frågar om inte »een wiss stadga»
kunde införas härom i riksdagsbeslutet. Förtydligande säges
det, att man trots arvföreningen och besluten är oviss om
»huru wida then Herre, som Hennes May:tt medh tijden
1 Stiernman: a. a. II, s. 851.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
