Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erik Lönnroth, Slaget på Brunkeberg och dess förhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Slaget på Brunkeberg ocli dess förhistoria.
183
Icke desto mindre har Erik Axelsson omedelbart efter
sin seger över Jöns Bengtsson funnit sig i att ett av rikets
viktigaste län behärskades av Karl Knutssons anhängare.
Förklaringen är, att han här stötte på en politisk makt, som
man ej hade beräknat i riksrådets uppgörelser och som gick
sina egna vägar.
VI.
Då Nils Sture angrep ärkebiskopen, har det tydligen
skett på Erik Axelssons initiativ. Nils Sture hade genom
sitt giftermål en viss anknytning till Åke Axelssons familj,
och hans läns- och godsintressen torde dittills närmast ha
bundit honom vid gränsadeln. Hans morfar, vars namn
han hade upptagit, var den halländske stormannen Sven
Sture, efter vilken hans far, Bo Stensson (Natt och Dag),
hade ärvt sätesgården Eksjö i Vedbo härad i Småland. Nils
Sture hade 1456 varit hövitsman på Bumlaborg och 1464 i
Småland. Bo Stensson blev just i oktober 1466 stämd av
kung Christiern att lämna från sig två gårdar i Kvibille
socken i Halland. Han hade i förläning Västra och Södra
Vedbo härader, som sedermera gingo i arv till sonen 2. Trots
Nils Stures tidigare förbindelser med Karl Knutsson — 1457
övergick han dock snart till Christiern — bör man ha
kunnat räkna med att Nyköpingsmötets program ur flera
synpunkter verkade tilltalande på honom på grund av hans
och hans fars ekonomiska intressen i gränsbygderna. Han
har därför varit en lämplig förbindelselänk mellan
Axelssönerna och kretsen kring kung Karl 3.
Men när Nils Sture nådde Dalarna, kom han att spela
den roll, som Erik Nilsson (Oxenstierna) på sommaren hade
1 Bepertorium Diplomaticum II. 1, s. 702, 705; Handlingar rörande
Skandinaviens historia 18, s. 192.
2 Om Nils Stures antecedentia se Lönnroth, Sverige och
Kalmarunionen, s. 305; Beuterdahl, H., Swenska kyrkans historia III. 2, Lund (tr. Sthlm)
1863, s. 537.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
