Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eli F. Heckscher, Den europeiska kopparmarknaden under 1600-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218
Eli F. Hecksclier.
klokt i att tala om icke blott sina stöd härför utan också
andra möjliga tolkningar; att lämna läsaren i oklarhet eller
rent av suggerera felaktiga föreställningar kan däremot aldrig
vara berättigat. Uppgiften är trots allt på denna punkt
relativt enkel, vilket tyvärr är så långt som möjligt från att vara
fallet med den parallela att göra uppgifter i penningar sins
emellan jämförbara. Men så som jag här har uppfattat
mitt ämne, finns det intet behov av att nu diskutera detta
oerhört svåra och delvis t. o. m. olösliga problem.
Det förhåller sig nu så lyckligt, ur vår synpunkt, att
det svenska materialet är ovanligt rikt och givande i fråga
om förutsättningar för kvantitativt orienterade,
ekonomiskhistoriska studier. Huvudanledningen är sannolikt den
svenska förvaltningens tidigt utvecklade effektivitet och dess ännu
mer ovanliga kontinuitet. På det nu föreliggande området
har Sverige sålunda exempelvis årliga siffror för sin
kopparproduktion f. o. m. 1623, med endast tre undantag, och utan
undantag för ett enda år f. o. m. 1630, d. v. s. för mer än
300 år. Hur sällsynt detta är framgår av att det har
betraktats som ett särskilt lysande resultat när man för ett
annat av kopparproduktionens gamla huvudländer, Ungern,
kan få fram årssiffror för ett fyrtiotal år i slutet av 1600- och
början av 1700-talet För ett land som England har man
över huvud taget ingen som helst användbar statistik över
1 »Aus dieser ihrer Eigenschaft als der einzigen nennenswerten
Regie-exportzweige ist es auch zu erklären, dass iiber sie [kvicksilver och koppar]
allein ein annähernd vollständiges Material vorliegt, das einen nahezu
liicken-losen Úberblick uber die kommerzielle Gestaltung und ein fur diese Zeit
seltenes statistisches Rild liefern konnte». H. von Srbik, Der staatliche
Exporthandel Österreichs von Leopold I. bis Maria Theresia (Wien & Leipzig 1907)
xxx. Denna »sällsynta statistiska bild» omfattar för Neusohl åren 1687—
1702 och 1712—1735, för Schmölnitz åren 1699—1702 och 1712—1732, utan
att vara alldeles fullständig ens för dessa perioder. Det är verkligt
karakteristiskt för motsatsen mellan Sverige och andra länder i detta hänseende
att uppgifterna för Ungern, såsom Srbik här påpekar, inskränka sig till tider
då verksamheten drevs av staten direkt, medan redovisningen i Sverige gällde
privat drift lika väl som statsdrift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
