Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eli F. Heckscher, Den europeiska kopparmarknaden under 1600-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kopparmarknaden under 16 00-talet.
225
halvannan gång vad den ungerska blev först två årtionden
senare, då den statliga regiens beundrande österrikiske
historiker talar om den »wahrhaft glänzendes Bild» som
kopparproduktionen t. o. m. ännu mer än kvicksilverproduktionen
skulle ha företett. Man får helt enkelt använda helt olika
mått när det gäller Sveriges och Ungerns kopparproduktion
under 1600- och början av 1700-talen; produktionsbelopp
som för det förra landet utgjorde en mycket stark nedgång
inneburo för det senare en enastående uppblomstring 1.
Det är förmodligen omöjligt att få tillfälle till sådana
kvantitativa bestämningar för andra länder som de nu
angivna för Sverige och Ungern, med ett visserligen mycket
viktigt undantag, som jag senare kommer till. Först må
emellertid de övriga produktionsområdena som hastigast
passera revy, utan några uppgifter om produktionens storlek.
Siebenbiirgen hade en kopparproduktion åtminstone på
Bethlen Gábors och hans svåger Gustaf Adolfs tid, som
åtminstone i Sverige sattes mycket högt. Detta framgår av
Axel Oxenstiernas bekanta brev till Sveriges därvarande
representant 1628: »Habent hi duo principes maximam cupri
partern totius Europæ in sua potestate, ac si conspirent et
consilio mutuo se juvent, possunt id orbi obtrudere, sub
quo pretio placuerit» — Sverige och Siebenbiirgen skulle
sålunda ha kunnat skapa en världskartell i koppar2. Att
det låg någon verklighet bakom detta kan man ta för givet,
men den behöver icke ha varit stor; den politiska
förbindelsen med Siebenbiirgen kan förklara att just det landet
gjordes till föremål för en framstöt, om vars allvar man för
övrigt ingenting vet. Att de österrikiska källorna icke veter-
1 På grund av den ständiga risken för att äldre tiders ekonomiska
resultat skola uppfattas som stora också enligt vår tids måttstock må
emellertid genast tilläggas, att också de högsta svenska 1600-tals-siffrorna voro nästan
försvinnande i jämförelse med de moderna. Den exceptionellt höga svenska
årssiffran för 1650, inemot 3 000 ton, motsvarade sålunda ungefär en dags
produktion i Förenta Staterna före utbrottet av 1929 års kris;
2 Ax. Ox:s skr. o. brefvexl., förra afd. IV 196. Jfr Wittrock, Sv.
Handelskomp. 62 n. 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
