Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eli F. Heckscher, Den svenska kopparhanteringen under 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenska kopparhanteringen under 1700-talet.
73
parproduktionens betydelse under denna tid1. A andra
sidan talade Kommerskollegium 1768 om en ökning i Ungerns
kopparproduktion ävensom ansenlig tillförsel till Spanien från
Västindien och Afrika 2.
Totalintrycket av dessa uppgifter är obestridligen
produktionsökning och annan ökning i tillförseln för den europeiska
marknaden under 1700-talet. Emellertid tyder den nyss
diskuterade prisutvecklingen obetingat på att efterfrågan på
längre sikt hade hållit jämna steg därmed fram till
1770-talet; och detta torde få tagas för givet.
Man kan vidare med rätt stor sannolikhet påstå att den
svenska kopparen ännu ej hade blivit betydelselös på den
europeiska marknaden, vartill förmodligen bidrog att den
engelska produktionsökningen ganska fullständigt förefaller
ha absorberats av andra världsdelar, i den mån produkten
icke stannade inom landet. Vad som tyder på den svenska
produktens bevarade ställning är i första rummet att
Amsterdams priskuranter fortsatte att notera svensk koppar både i
form av gårkoppar, myntplåtar och kopparplåt nästan till
1700-talets slut och den förstnämnda varan så långt serien
av priskuranter räcker, nämligen till 1811, samtidigt med
att de flesta andra länders koppar försvann från noteringarna.
Beviskraften härav försvagas dock genom att Amsterdam allt
mer förlorade sin betydelse som marknad för koppar,
liksom också för en mängd andra internationella varor. Man
kan avläsa denna förändring också i den svenska
exportstatistiken särskilt från 1770-talet och framåt, ty efter att
Holland före den tiden ibland hade tagit upp till 25 och
endast undantagsvis så litet som 10 X av vår koppar- och
mässingsexport, nådde det sedan endast undantagsvis upp
till omkring 6 ^ och låg i allmänhet mycket lägre. Emeller-
1 Tilas, Kort berättelse om en innom Ryske gränsen gjord resa 4/2—6/4
1738 (Uti. bergverksrel., Bergskoll. ark.); brev utan underskrift 29/g, 3/n 1749
(Uti. bergverksrel. 1736—56, under nr 13 o. 14); jfr G. Vernadsky, L’industrie
russe sous Pierre le Grand (Le monde slave XI, 1934, 298).
2 Kongl. Maj:ts o. Riksens Gommitterade Råds-Herrars Betänckande öfwer
Bergslagernes öfwerklagade tilstånd 6/2 1768 (samtida tryck) 15 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
