Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
145
Det var ett långt, ett pinsamt ögonblick.
Vi sägo huru färgen kom och gick
På kind i darrning — andedrägten trängdes.
Sä kom det öfver läppen stötvis, kort:
Jag tror att det blir bäst jag kommer bort. . .
»Ja, var så god!» — Han gick, och dörren stängdes.
Han var försvunnen. Blott en skol-legend
Förmälte efteråt att i en gränd
Han synts med sotig blus och dito kinder,
Och i en ton af medlidsam mystik
Det hviskades han var i en fabrik
På Kungsholmen — man trodde hos Bolinder.
Rebellens namn gaf samma obehag
Som dâ derutifrän ett kyligt drag
In i den varma kammarluften strömmar.
Den vilda fogeln, som ej tålde band,
Flög bort till verklighetens sträfva land,
Vi andra sutto qvar och hade drömmar.
&noilsky, Dikter. IV. 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
