Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
...................................................nu SCENEN iimiimiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiluiiiiiiiimiiiiiuiiiiiiuiiilllliMiiiiiiiiiiiiiiiiiimiimiimiiiiimiiniiMiiimiiimu
EUROPAS INTRESSANTASTE TEATER
En 800-årig tradition uppbär Het Ylaamische Yolkstooneel i Belgien
Det finns icke en by, icke en fläck i Flandern, där man
icke känner till »Het vlaamische Volkstooneel», en
folkets teater i ordets egentliga betydelse. Utan fast boplats
drager den år ut och år in omkring från marknad till
marknad och bygger upp sina dekorationer med några
bräder och draperier i biograferna eller
församlingssalarna, eller också spelar den ute i det fria när det finns
någon lämplig plats härför.
Skulle denna teater icke kunna existera i en stor stad?
Scen uv T5ij (
Jo, absolut! Överallt där den givit gästspel, i Bryssel,
Antwerpen, Amsterdam, Rotterdam, Haag — överallt
utsålda hus, överallt stormande bifall, oändliga ovationer
och förtjusta kritiker. Theatre Arts i Newyork kallar
också »Volkstooneel» Europas intressantaste och
egendomligaste teater. Även i Paris, där den nyligen var
inbjuden av Gémier till Världsteatern gjorde den en enorm
succés på Comédie des Champs Elysées.
Nej, det är en helt annan orsak till detta
kringvandrande liv: målet är att återuppliva och fortsätta gammal
flamländsk teatertradition. Ända sedan år 1107 ha
kringflackande småteatrar utgjort ett oundgängligt led i
Flanderns marknadsliv. Genom århundraden ha dessa mark-
nadsscener utvecklat en egenartad, folklig teaterkultur,
som nu hotas med undergång genom den alltjämt
framskridande galliceringen av Belgiens flamländska
befolkning.
Därför utgöres också repertoaren av mysterier och
folkliga dramer med allegoriskt eller groteskt-satiriskt
innehåll från det sextonde århundradet, guldåldern i den
nederländska litteraturen: »Marieke van Nijmegen», eller
van der Vondels »Lucifer». Men även unga flamländska
författares moderna dramer med ämnen hämtade från
de medeltida marionettkomedierna men med
häntyd-ningar på det moderna Belgiens politiska och sociala
problem stå på teaterns program, stycken, som ofta äro
skrivna i samarbete med »Het vlaamische Volkstooneel».
Sådana stycken äro bland annat Paul de Monts »Reinard
de Voss», Ghelderodes »Sanct Franziscus» och Anton van
der Veides »Tijl».
»Tijl» är nog det egendomligaste och mest betecknande
stycket för den på samma gång nationella och
socialrevolutionära teatern: en allegorisk persiflage av
nuvarande belgiska förhållanden, i synnerhet den flamländska
arbetarklassens kamp mot den vallonska bourgeoisien.
»Tijl Uilenspiegel» — den odödliga flamländska
folkanden — har för 400 år sedan tillsammans med »Lamme
Goedzah», den personifierade flamska godmodigheten,
och Brabo, det flanderska trotset, lämnat sitt
fädernesland och levat på en öde ö, långt, långt borta från
Flandern. Men hemlängtan och saknaden efter hans brud
Nele, den flamländska folket, lämnar honom ingen ro.
Hoppet om att vända tillbaka till det gamla hemlandet
växer i honom, och tillsammans med sina kamrater
bygger han ett skepp, som skall för dem tillbaka till
Flandern. Alla varningar till trots från den flygande
holländaren, den vandrade juden och Don Quijote, som
kommer till honom som hallucinationer och förutsäger
honom tunga öden, står han fast vid sin föresats och sätter
kursen mot hemlandets strand.
Därhemma är allt förändrat. Här härskar markis
Saturé de Bel-Esprit, under det att Nele, Tijls brud, som
en annan Askunge tjänar som kökspiga i det
herrskapliga huset. Tijl, som uppträder som baron von
Uilenspiegel och friar till markisens dotter, mottages med
stora hedersbevisningar. Tijl giver sig dock snart
tillkänna och utmanar markisen till duell. Markisen drar
sin värja, men plötsligt står han — icke framför Tijl
utan framför en osynlig, långt starkare motståndare.
Beträngd från alla sidor, medan Tijl utslungar sitt spott
och spe till publiken, dukar markisen under i denna
kamp, och Tijl befriar sin brud.
Tredje och sista akten försiggår i Tijls fädernehus.
Här har »John Barman» — sista inkarnationen av den
Höstens verkliga succéss
Florida the moon and you
De nyaste dansschlagerna:
RIO RITA » LILY ~ KATTEN
POLYPHON
Det förnämsta märket
524
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
