- Project Runeberg -  Scenen. Tidskrift för teater, musik och film / 1927 /
714

(1919-1941)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 22

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii.iiii SCENEN iiiiiiiiiiiiiiiiiiiuiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiuiiiiiiiiuiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii

Det klagas på att filmpubliken tår allt för många
krigshisto-rier till livs och detta är ju också ett faktum, men man får vara
glad om kriget icke är det dominerande temat utan blott
tillkommer för att ge en liten enkel historia om två människobarn dess
tillspetsning och tragiska relief såsom fallet är i I sjunde
himlen. Denna Foxfilm har blivit en kolossal succés i
Amerika, och man kan gott förstå det, även europeiska finsmakare
torde vara i stånd att njuta av denna fint och konstnärligt
återgivna berättelse om en man och en kvinna från Paris’ gränder.
Regissören Frank Borzage är utan tvivel en artist på sitt
område och han tycks även vara en personinstruktör av rang, att
döma av det spel som de båda relativt okända ungdomarna i
huvudrollerna presterade. Naturligtvis skulle man kunna ställa
sig skeptisk inför en del detaljer i gatspolarens, före detta
klo-akrensarens liv, och nog blev man litet förbluffad till exempel
då densamme, som dock föreföll att vara en ganska praktiskt
anlagd natur, kom hem med en brudklänning till sin flicka,

som i sin filmstjärneelegans såg ut att åtskilligt överstiga en
enkel arbetares tillgångar. Men det är utan tvivel småaktigt
att hänga upp sig på smådetaljer i en så vacker och originell
film som »I sjunde himlen».

Den unge Charles Farrell såg man senast i »Havets befriare»,
där han egentligen bara behövde vara ung och dum, men här
hade han en betydligt mera komplicerad och krävande uppgift,
som han tolkade fullt tillfredsställande, om man bortser från
en viss enformighet i plastiken, och han fann övertygande
uttryck för den unge mannens självsäkerhet och envishet
likaväl som för hans hederlighet och gosselynne. En blyg och
förtjusande liten kvinnoblomma fick man lära känna i Janet
Gay-nor, som ådagalade en förbluffande, rent intuitiv filmbegåvning.
Till typen påminde hon starkt om Mary Astor och till
spelsättet om Lilian Gish, mera omedelbar än den senare ehuru
naturligtvis ännu i avsaknad av dennas teknik och artistiska
raffinemang. I det ögonblick då krigstrumpeterna smattrade
och de båda inför avskedet gåvo efter
för sin så länge återhållna ömhet,
presterade de intagande ungdomarna ett
spel, som gjorde dessa scener till en
upplevelse av ovanligt angenäm art.

Den stackars Marguerite Gautier —
när skall hon väl få vila i frid i sin
grav! Det vore säkerligen ett studium
att söka utforska i huru många olika
inkarnationer hon gått igen på all
världens scener och på sistone även dess
filmdukar, där ju själva la divine
Sarah givit gestalt åt denna den mest
begråtna av alla demimondäna
kvinnofigurer. Kameliadamen, sista
upplagan, stammar från U. S. A., och
det vore synd att säga att denna
filmedition vore misslyckad. Tvärtom, även
om man kan den olyckliga Marguerites
historia utantill för länge sedan och
knappast längre kan röras till tårar
därav, så måste man ändå ge sitt
erkännande åt First National och
regissören Fred Niblo för den eleganta och
vackra filmen, som ju för övrigt gav
en ny och modern ram kring
Kameliadamens historia. Uppslaget att börja

Scan(it(ti un QCoria Sivansons första fifm f)os 71niied SÆriisis J3 i v e t s speget,
som inom Fort får sin premiär i Stockholm

knäppta konst. Hans plastik har blivit lugnare, och hans
kuplettföredrag inte så forcerat som då — och den
behärskningen klär honom. Han skall se på oss små kryp von oben —
inte sänka sig ner till vår enkla nivå. Vi vill ha honom på

den piedestal där vi nu en gång för alla ha placerat honom
högt uppe bland de stjärnor han alltid siktar till.

Malmö 5 november 1927.

Mr Felden

iMartin <Söderqvist

3legerin.qsga.tan 5
1 tr.

Slams Frei cider i
oc/j

fPä/sateliér

=

;

-

Söker Ni en kvalitetsvara elegant utförd
till moderat pris vänd Eder då till

BRÖDERNE ELMÉR

PÄLS- o. DAMSRRADDERt

GREVTU REGATAN 24 All

714

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:10:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/scenen/1927/0714.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free