- Project Runeberg -  Scenen. Tidskrift för teater, musik och film / 1928 /
431

(1919-1941)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 15-16

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mare ganska bortskämda med, icke minst
genom innevarande sommars Rolfrevy, så
Josephines Wienerrevy föreföll bra
grönkö-pingsaktig trots dess ansträngningar att
verka originell och aktuell med Schubertnummer
och renässans-Straussvalser. Det till skyarna
höjda dansparet Karinska-Rilbér kan jag icke
så reservationslöst gilla. De visade sig vara i
besittning av akrobatisk, men knappast
konstnärlig mogenhet. Och deras
danskompositio-ner voro väl naiva, ja t. o. m. tidvis
osmakliga och barbariska. Stockholmarna röjde
tyvärr dålig smak i sina frenetiska
bifallsytt-ringar. Man kan beundra akrobatisk
skicklighet oerhört, det är ju en seger över naturen,
ett förnekande av tyngdlagen — men då skall
den bjudas i estetisk ram för att någorlunda
förtjäna namnet dans. Jag måste återigen
hänvisa till Rolfrevyn, där man nyligen haft
tillfälle beskåda ett riktigt gediget och
ovanligt graciöst danspar, som dansa i samma
cirkusstil, men med vilken smak och
smidighet! Inte en enda kantighet. Deras förfinade
apachedans glömmer man icke så lätt.

Apropos Rolfs revy. Det är rent av
förbluffande, vad insiktsfull regi kan
åstadkomma underverk med de banala s. k. Tillergirls!
Det var en njutning från början till slut,
betraktat som massverkan, inte minst i den
stiliserade svenska folkdansen. Man anar
oerhörda möjligheter vid utnyttjandet av dylika
dansgirls. Med deras kolossala drill och den
inlärda känslan för massan, gruppen, kunde
i framtiden tänkas någonting motsvarande
symfoniorkester i plastisk rörelse.

En söt solodansös i Josephine Rakers revy,
Claire Bauroff, bör icke förglömmas. Hon
var en tämligen typisk representant för den
nuvarande tyska dansriktningen. Utan att
besitta den egentliga grace man gärna vill
fordra av en dansant ung dam, var hon ändå
mjuk och upptränad. I en trasdockdans syntes
hon luta smått åt det burleskt-akrobatiska. Den
andra dansen, en marmorstaty, som blir
levande för att sedan stelna till igen, var
vacker och mycket intressant tänkt, men det
fattades åtskilligt i utförandet för att göra
dansen riktigt övertygande. Vid övergångarna
från stelheten till livet och sedan till stelheten
igen skulle man önskat mera konsekvens. Om
det hela varit lugnare och mindre
krampaktigt utfört hade det blivit mera
verkningsfullt. Grimeringen med rödblommiga kinder
stred här också emot den alabastervita
kroppen. Slutligen var denna kropp knappast
tillräckligt harmoniskt byggd för att som skedde
exponeras alldeles naken.

GCaive Qiauroff

Skön ocf) 6efjagfu(T dansös i cZl)ienrevyn

AvVAA-AAAWAAWA-AWAyVAWA^A AyvAvVAA-AAAA’AAA-AAAWA v\°

LINDGRENS

SPECIAL KINATHÉ_

™»gffl»taWA’A’Å

jJudda sdgerfo/kfidjorden

DRICK BLOTT THE,

A or des fa orden.



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:11:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/scenen/1928/0431.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free