- Project Runeberg -  Scenen. Tidskrift för teater, musik och film / 1928 /
554

(1919-1941)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 20

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

iiiiiiiiiiiHiuimimiimMiHiimiMmiiiiiiiHiiiiiiiiiiimmiiiiiiimiuiiiiiiiiimiiimiiiimiiiiiiiiiiimiuiiH SCENEN ..................................................

TENOREN SOM GJORDE KRITIKEN FÖRLÄGEN

Richard Crooks kom, hördes och segrade

En av stockholmspressens mera svårtillfredsställda
musikanmälare konstaterade efter Richard Crooks första konsert, att han
hörde till de få sångare som kunna göra en kritiker förlägen
och inför vilkas prestationer de vanliga berömmande epiteten
bli bleka och fattiga — vad kan egentligen en ung konstnär mer
begära? Då samtliga recensioner gingo i samma stil var det
ju inte heller underligt att den del av publiken, som icke infunnit
sig till den relativt okände amerikanske sångarens första
konsert, greps av Crooks-feber och skyndade att lägga beslag på
biljetterna till den andra konserten under loppet av ett par
timmar och slutligen vid den tredje extra konserten fylla
Auditorium till sista plats och litet till, det vill säga annekterande
även en stor del av estraden.

Richard Crooks fenomenalt välegaliserade stämma äger den
bestickande mjukhet och lyriskt lidelsefulla och välljudsmättade
t’ timbre, som man eljest bara finner hos sångare av den latinska
rasen, och det är därför med full rätt som han blivit jämförd
med bland andra Caruso och Gigli. Men Richard Crooks är
enligt egen utsago hundraprocentig amerikan, vilket också hans
enkla, flärdfria och gossaktiga person och uppträdande bekräftar.
Han började sjunga redan som ung pojke i en kyrkokör under
den berömde dirigenten Damrosch i New Jersey, som är hans
födelsestad, och vid mognare ålder fortsatte han så med
körsången, vilket naturligtvis snart ledde till upptäckt av
guldgruvan i hans strupe. Efter studier för en av Amerikas mest
kända pedagoger började han för ungefär fem år sedan sin
bana med konsertturnéer i U. S. A-, men så reste han över till
Tyskland, där han de sista fyra åren studerat vidare samt

sjungit både på konserter och operor. Vid Städtische Oper i
Berlin har han sålunda sjungit en hel del av de lyriska
tenorpartierna, bland annat i Puccinioperorna samt Gounods »Faust»
och »Cavalleria rusticana». Där är han alltså kollega med vår
Martin öhman, för vilkens sångkonst han säger sig hysa stor
beundran. Men det är väl bara en tidsfråga hur länge det dröjer
innan Amerika med guldets makt återfordrar sin beryktade son
— i slutet av december reser han nämligen över Atlanten för att
åter sjunga i sitt hemland, och även om han har engagement att
fylla bland annat på Covent Garden i London i vår, så blir det
väl ändå till slut så att vi i gamla världen få kosta på oss en
tripp över det stora diket och en biljett å 20 dollars på
Metropolitan för att få höra honom igen.

Det hjärtliga mottagande vår publik och press berett den
unge sångaren hoppades vi hade bidragit till att ge honom ett
gott intryck av vårt kyliga land, och han förklarar också att
Stockholm är wonderful — men den vänligt likgiltiga tonen
kommer oss att ta komplimangen med ro. Under den vecka mr Crooks
gästade Sverige har han emellertid hunnit pröva en del både av
dess fröjder och förargelseämnen — till de förra räknar han vår
vackra opera, »Den gyldene Freden», som fallit honom högeligen
i smaken, samt naturligtvis de svenska nationaldryckerna, snaps
och punsch. Han är verkligen bedrövad över att denna
sistnämnda tenorernas gudadryck icke står att uppdriva
annorstädes än i detta avlägsna land. Till besvärligheterna i vårt land
räknar han däremot det faktum att man måste sätta på sig
badbyxor för att taga ett varmbad på herravdelningen . .. Det är ju
en känd sak att främlingar bli högeligen förskrämda när våra

Almberg & Preinitz, foto.

ScenSitd ur hertiginnan av Gl6a på 9i(ancf)eteatern: SFV. v. Gst/jev ocfj 9tawy dtoecU 9(ansen samt GviRQievgCund

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:11:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/scenen/1928/0554.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free