Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ögonblicket därefter gick han fram till bordet, drog
hastigt fram ett papper, hvari han invecklade
ringen, och skref därpå: Bengt Oxenstjema.
Sedan detta var gjordt, drog han en djup suck
och gick några slag fram och åter, hvarpå han satte
sig fram vid fönstret.
»Offret är gjordt», hviskade han knappast
hörbart; »månde det nu gå med min kärlek och min
lycka som Herren vill!»
Det var nu alldeles tyst i det stora huset, så
att det minsta ljud hördes, och bäst som Knut satt,
spratt han till. Han tyckte sig höra steg, men steg
hvilka liksom kommo ur själfva muren.
Han steg upp och lyssnade. Stegen hördes
tydligt, än närmare, än mera aflägset, men hans
skarpa öra kunde ej bedraga sig. Någon måste vara
i rörelse i huset. För hans uppjagade inbillning
visade sig genast lifslefvande bilden af den grå
munken, som blifvit.funnen i konungens rum i
Frankfurt, och som var utsänd af jesuiterna att lönmörda
honom, och Knut beslöt att uppbjuda all sin
vaksamhet för att här förekomma ofärd.
När han noggrannare lyssnade efter ljudet af
stegen, hörde han dem visserligen fortfarande från
muren, men nedifrån. Här måste sålunda finnas
hemliga gångar i de tjocka murarne, ehuru ingen
visste, hvar de utmynnade. Han erinrade sig nu,
hvad han på balen i rådhuset hört stadens syndicus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
