Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
men för landsortens invånare har väl alltid rikets
största stad haft åtskilligt undransvärdt att bjuda
på, efter som den helt naturligt i alla tider stått
främst i utveckling. För den, som aldrig sett
Stockholm, med dess kungaborg och dess många
herrepalats, hvilka efter trettioåriga kriget byggdes det
ena större och praktfullare än det andra, var
otvif-velaktigt staden då mera ett föremål för beundran
än nu, huru många stöder af brons än pryda dess
torg.
En ibland dessa, som framlefvat sin tid i en
aflägsen landsort, var den fattige prestmannen.
När han kommit öfver broarna vid
Helgeandsholmen och gått förbi det stora slottet, som han
länge stod och betraktade, och när han hunnit fram
till Stortorget, stannade han och såg sig omkring.
Här var rörelsen större än på de platser han förut
besökt, och han tycktes villrådig, om han skulle
fortsätta sin vandring.
Han vände sig till en skulderbred borgare, som
just gick förbi honom, och sade i en långsam och
saktmodig ton:
»Jag önskade . . . säg mig, ty jag hittar icke
min väg bland de många i denna stora staden, säg
mig därföre, huru kommer jag till riksräntmästaren
Gripenstjemas hus?»
Borgaren log åt det omständliga i frågan, men
lämnade beredvilligt den upplysning, som begärdes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
