Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sin befälhafvare den svenske konungen trohet, och
med utgången af året 1655 hade Polens vasall, den
statskloke kurfursten af Brandenburg, nödgats ingå
det fördrag, som gjorde honom till Sveriges vasall.
Själfva Frankrike såg med oblida ögon den
nordiska makten växa, och den tyske kejsaren och
Holland gjorde allt, för att snart sätta en damm för
denna maktutvidgning, hvarigenom det politiska
jämnviktssystemet och handeln hotades.
Så uppstego hotande moln i fjärran, medan i
Polen fosterlandskänslan till slut liksom rodnade
öfver hvad som skett och började sätta krafter i
rörelse mot de segrande svenskarne. Den som
gjorde början var Potocki, som, medan Carl Gustaf
mot slutet af 1655 befann sig i Preussen, med ens
bröt upp och gick till Galizien, uppmanande alla
polackar att gripa till vapen — för religion, för
frihet och fosterland. Storkansleren Lubomirski
jämte flere af den polska högadeln började samla
folk, och Johan Casimir, den polske konungen, som
flytt från sitt rike, återkom. En bland de förnämste
polackar, som nu utmärkte sig, var Stefan Czarnecki,
en tapper, kraftfull och outtröttligt verksam krigare
och snillrik fältherre, en bland de få, hvilka aldrig
kunde förmås att hylla den svenske konungen, och
öfver hvilken således icke menedens nesa hvilar.
Han hade tappert försvarat Krakau, men måst
upp-gifva denna stad den 8 oktober, hvarvid konungen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
